Vad odlade Jon skomakare och rådmannens änka i mitten på 1600-talet?

Publicerat: 6 jul, 2021

Stadsodling i 1600-talets Jönköping

Sommaren 2018 undersöktes en parkeringsplats vid Slottsgatan i den östra delen av Jönköping, numera bostadshus vid Odengatan/Ulfsparregatan och Slottsgatan. Området var under 1600­-1700-talet en del av stadens kålgårdsområde där man odlade grönsaker och kryddor till husbehov. Etableringen av det stora kålgårdsområdet strax utanför staden började under 1630-talet. På kartor från slutet av 1600-talet har området markerats med odling, men ingen information fanns om vad som växte här. Den arkeologiska undersökningen kan nu svara på vad har man odlat, hur tomterna var organiserade och när man har börjat bruka jorden. Innan staden flyttades från den västra sidan av Munksjön till den östra, i början av 1600-talet, bestod marken där av träsk och sumpmark. För att kunna odla krävdes mycket arbete med att fylla upp den sanka marken med ris, stockar och en mängd jord innan man kunde börja. I analysen av de jordprover som samlades in syns fröer, pollen och rester som visar vad man gödslat med.

Prover från samtliga tomter innehöll tydliga spår av stalldynga och latrin, vilket fungerat som gödning. I proverna hittades bär- och fruktkärnor samt frön från dill och senap. I proverna som antas komma från latrinavfallet påträffades också lite mera exotiska fröer och kärnor. Bland annat från fikon, russin och kardemumma. Det påträffades inom samtliga undersökta tomter men på tomt 203 fanns en större mängd exotiska fröer vilket tyder på att hushållet som odlat där hade råd med mer luxuös konsumtion än de andra.

Växter som odlats

De påträffade köksväxterna var kål, kålrot, rova och sommargyllen som är en växt som använts som sallad och alltså ätits färsk. Under 1600-talet var örtkryddor även medicinalväxter. Odlingarna innehöll citronmeliss, kungsmynta (oregano), opievallmo, sommarkyndel, åbrodd och åkermynta. Äkta vallört och tobak, som fanns i proverna, odlades enbart för hushållsmedicinska syften under 1600-talet.

Det äldsta provet från början av 1600-talet hade spår av femton olika slags grödor. Hushållet som brukat den tomten (nr 208) verkar ha varit specialiserad på köksodling och sannolikt inte enbart odlat för husbehov utan även för att sälja. Odlingen var inriktad på grönsaker, kryddor och medicinalväxter. Vid sidan om de vanligt förekommande örterna sticker basilika och akleja ut, vilka sällan påträffas vid liknande undersökningar. Akleja odlades redan under medeltiden i klosterträdgårdar och användes mot en rad olika åkommor. Man trodde sig kunna bota skabb, mässling och koppor hos barn. Under senare tider användes även akleja som afrodisiakum. Det finns också en möjlighet att aklejan även odlats för prydnads skull. Basilikan är känd som odlad från det tidiga 1500-talet via skriftliga belägg, och aklejan har tidigare bara påträffats vid en handfull undersökningar.

Törstiga var både människor och växter

Bland spåren av bär påträffades ovanligt stora mängder enbär vilket är tecken på dryckesbryggning. Spår av bryggning av enbärsdricka har tidigare hittats i bland annat 1600-talets Kalmar, men är ovanligare i äldre material. Bland hushållsavfallet fanns också humle och pors vilket visar att man bryggt egen öl.

Bevattningen har skett med hjälp av nedgrävda tunnor som fyllts med regnvatten och i viss mån grundvatten. På tomten 203 med de luxuösa fröerna fanns även en brunn.

De arkeologiska undersökningarna av kålgårdarna har alltså gett viktiga pusselbitar till livet i staden i Jönköping under 1600-talet. Eftersom man delvis har använt latrinen så visar fröer vad man ätit inom hushållet. Skillnader kan också ses mellan de olika hushållens odlingar. Kålgården var viktig för stadsgårdarnas matförsörjning och genom den aktuella undersökningen vet vi nu betydligt mer om vad man odlade och att stor energi och arbete lades på att få färska grönsaker, kryddor och medicinalväxter.

Mer att läsa finns i rapporten

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Bild saknas.
Susanne Nordström

Arkeolog


Bilder

En förenklad plan över tomtindelningen från 1696 och de tomter som berördes av undersökningen
En plansch föreställande sommargyllen. Ur Nordisk Flora, Lindman. Wikipedia commons
Kungsmynta (Oregano) har odlats på tomterna. Foto JLM
Stora mängder basilika odlades intill Slottsgatan, troligen för avsalu. Foto JLM
Frön från akleja sett i mikroskop. Även aklejan har odlats i stor skala. Foto Jens Heimdahl
Påträffad laggad tunna för bevattning. Tunnan var nedgrävd i torven där fukten har bevarat träet i laggarna