En sten från diktaturens mur – Jönköpings läns museum
En liten bit byggnadsdel av grå betong och sten. En mindre slät yta är målad med graffiti i färgerna vitt, blått, rött och gult.

En sten från diktaturens mur

Publicerat: 9 nov, 2019

Idag den 9 november uppmärksammar vi en liten bit byggnadsmaterial. Den är av sten och betong och har oregelbunden form. En mindre yta är slät och målad med graffiti i färgerna vitt, blått, rött och gult. Betongstenen kan tyckas simpel. Men det är tvärt om, den innehåller många livsöden och kan symbolisera frihet. Samtidigt är stenen ett tragiskt minne från diktaturens Östeuropa, eftersom den har ingått i Berlinmuren. Museets betongsten kommer från Berlinmuren vid Wollankstrasse i stadsdelen Wedding i Berlin.

Berlinmuren byggdes 1961 för att dela Berlin i en östlig och västlig del, för att hindra människor från DDR att fly till väst. Muren var drygt 40 km lång och ingick i den så kallade järnridån, den hårdbevakade gränslinjen mellan Öst- och Västeuropa efter andra världskriget fram till nedmonteringen som började 1989.

En liten bit byggnadsdel av grå betong och sten. En mindre slät yta är målad med graffiti i färgerna vitt, blått, rött och gult.

En liten bit byggnadsdel av grå betong och sten. En mindre slät yta är målad med graffiti i färgerna vitt, blått, rött och gult.

Efter närmare 30 år öppnades muren den 9 november 1989. Just i år är det 30 år sedan det hände. Murens fall föregicks under sensommaren och hösten 1989 av att hundratals östtyskar flydde till väst via Ungern, Prag och Warszawa. Demonstrationer för demokrati ägde rum i flera städer i Östtyskland, däribland Östberlin. Regimen i Östtyskland var pressad. Det ledde till att muren började öppnas upp och åren efter revs muren.

Människors kamp för sina rättigheter är något som ständigt lyfts fram i länsmuseets visningar för unga. Utställningen Propaganda (visas t.o.m. 23 februari 2020) visar hur information och budskap påverkar samhällen där avsändare försöker influera tankar och beteenden. Vi får en inblick i hur människor levde i Västtyskland, där yttrandefrihet och styrning av information och informationskanaler var avgörande för folks möjligheter till kritiskt tänkande.

Den lilla betongstenen skänktes till Jönköpings läns museum av en privatperson 1992. Stenen med dess symboliska frihetsvärde, påminner sorgligt nog också om att det fortfarande byggs fysiska murar på olika håll i världen. Murar som skiljer människor åt och som hindrar människor från att ta sig dit de vill. Genom att lyfta våra samlingar kan vi ge unga, som besöker museet, möjlighet till reflektion samt verktyg för kritiskt tänkande. För att de ska kunna sålla, lära av historien och bygga inkluderande samhällen.