Villstads kyrkby

I samband med Byggnadsvårdsåret 1975 tillsattes pilotprojektskommittéer i hela landet. Dessa skulle välja ut speciell bebyggelse och väcka allmänhetens intresse, ge förslag till användning och åtgärder för ett bevarande etc. Men vad hände sedan? I år är det Byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum och i ett antal bloggar följer vi upp vad som hänt med pilotprojekten.

Pilotprojektet Villstads kyrkby

Villstads kyrkby söder om Gislaved valdes ut som ett pilotprojekt. Byn är belägen vid Nissans östra strand i ett öppet odlingslandskap. Inom byn finns två förhistoriska höggravfält och en större hög. Bebyggelsen består, förutom av kyrkan av skolhus, kyrkstallar, några bostadshus och jordbruksfastigheter. Prästgården stod klar 1858 och skolhuset uppfördes 1926. Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen och präglas idag av gräsbevuxna kvarter med grusade gångar och en trädkrans. Kyrkstallslängorna är belägna sydväst om kyrkobyggnaden.

Kyrkan

Det är oklart när den första kyrkobyggnaden stod färdig men under senare delen av 1100-talet stod en stenkyrka på samma plats som den nuvarande. Mot slutet av 1700-talet hade församlingen vuxit ur sin kyrka som också befann sig i dålig kondition. Sprickbildningar i valven orsakade oro för att kyrkan skulle rasa.

År 1788 påbörjade församlingen bygget av den nya kyrkan, men man lät delar av de gamla murarna ingå i den nya kyrkobyggnaden. År 1794 stod kyrkan klar och från den gamla kyrkan återanvände man delar av inredningen, exempelvis predikstolen.

År 1909 reparerade församlingen kyrkan grundligt, men under ett kraftigt åskoväder året därpå utbröt en brand. Eftersom brandsprutorna förvarades inne i kyrkan kunde dessa inte användas. Allt resulterade i att kyrkan gick förlorad – endast murarna stod kvar. Inför återuppförandet upprättade arkitekt Axel Lindegren nybyggnadsritningarna och kyrkan kom att få i stort sett samma utseende som före branden. Predikstolen och altartavlan hade räddats vid branden och dessa insattes i den återuppbyggda kyrkan.

Prästgården

Byns prästgård, ca 250 meter nordost om kyrkan, med mangårdsbyggnad från 1858 och ålderdomlig flygel har en särskild personhistoria. Där bodde under 1800-talet ”biskopen av Västbo”, kyrkoherden Daniel Nordin, vilken var en framstående prästman i upplysningstidens anda. Nordin var  medlem av Jönköpings läns hushållningssällskap och en förespråkare av jordbrukets förnyelse, exempelvis av prästgårdens marker. Det sociala ansvarstagandet var också viktigt för honom och han var engagerad i såväl bygge av sockenmagasin, som fattigstuga och folkskola.

Kyrkstallarna

Vägen till kyrkan kunde vara lång och om man inte gick kunde man rida eller åka vagn dragen av hästar. För att hästarna inte skulle stå utomhus under tiden då gudstjänsten firades byggdes ofta kyrkstall helt nära kyrkan. Där kunde hästarna vila, värma sig och utfodras. Sedan cykel och bil ersatt hästarna har kyrkstall ofta byggts om eller rivits.

I Villstad står fyra kyrkstallslängor strax sydväst om kyrkplatsen. Det är okänt när de uppfördes men det torde vara under sent 1800-tal.

Vad har hänt?

Under de 50 år som gått sedan byggnadsvårdsåret 1975 har länsmuseet medverkat i flera projekt som dokumenterat och bevarat kyrkomiljön. Kyrkobyggnaden har restaurerats på olika sätt i flera skeden, en del kyrkliga inventarier har konserverats, kyrkogården har inventerats och värderats, vi har haft kulturvandringar och mycket tyder på att kyrkstallarna kommer att restaureras framöver. Sedan 1975 har kyrkbyn dessutom utpekats som riksintresse för kulturmiljövården.

Anders Franzén, antikvarie

Se mer vad som händer under firandet av Byggnadsvårdsåret 1975 här.

Mer information via dessa länkar:

Villstads kyrka

Arkeologisk förundersökning