Nydala kloster och herrgård

I samband med Byggnadsvårdsåret 1975 tillsattes pilotprojektskommittéer i hela landet. Dessa skulle välja ut speciell bebyggelse och väcka allmänhetens intresse, ge förslag till användning och åtgärder för ett bevarande etc. Men vad hände sedan? I år är det Byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum och i ett antal bloggar följer vi upp vad som hänt med pilotprojekten.

Pilotprojektet Nydala kloster och herrgård

I Värnamo kommun valdes Nydala kloster och herrgård ut som ett pilotprojekt. I länsmuseets årsbok 1975 berättade länsmuseichefen Gunnar Lindqvist att klostret grundades 1143 av cisterciensermunkar och blev ett viktigt kulturellt centrum. När klostret konfiskerades av Kronan på 1520-talet och övergavs blev Nydala i stället ett säteri.

Den nuvarande herrgårdsmiljön är komplex, men i centrum står den stora herrgårdsbyggnaden från 1790-talet. När Gunnar Lindqvist presenterade miljön var kunskapen om klostret begränsad och herrgårdsbyggnaden var kraftigt ombyggd till folkskola, men mycket har hänt sedan dess.

Klosterträdgården

Vid flera tillfällen har insatser gjorts för att utforska den gamla klostermiljön. Länsmuseets arkeologer genomförde utgrävningar 2004 och ungefär samtidigt genomfördes en forskningsinriktad seminarieserie för att ta reda på mer om hur miljön och klosterträdgården var utformad. Länsmuseet publicerade seminariematerialet  och detta utgör en sammanfattning av kunskapsläget då. Ett resultat var en begränsad rekonstruktion av en del av klosterträdgården.

Nutida dokumentation

Nya ägare tog över herrgårdsbyggnaden 2019 och då hade byggnaden inte fungerat som skola på många år. På uppdrag av Länsstyrelsen genomförde länsmuseet en dokumentation av herrgårdsbyggnaden kompletterad med förslag till hur kulturmiljövärdena skulle kunna förstärkas. Dokumentationen mynnade ut i en rapport som sammanfattade byggnadens historia och dåvarande utformning.

Kortfattad historia

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes åren 1789 till 1798, enligt en brandförsäkring från 1849. Byggherre var lagmannen Claes Stedt. Det är inte klargjort vem som utformade anläggningen, men Stockholmsarkitekten Carl Fredric Adelcrantz har nämnts i sammanhanget. Ansvarig byggmästare vid uppförandet var Lars Petter Wenner­holm, som tillfälligt bosatte sig på torpet Östanskog i socken under uppförandet. Annars förknippas han mest med Svenarums socken. Byggnadens sockel omfattar stenmaterial som grundläggarna troligen hämtat från klosterruinerna.

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ägdes Nydala herrgård av en lång rad olika personer och man kan förutsätta att en hel den reparationer och ombyggnader företogs. Efter andra världskriget förvärvades huvudbyggnaden av Nydala församling och i den inrättades en folkskola, som senare övertogs av kom­munen. Härigenom kom byggnaden att byggas om invändigt på ett mycket genomgripande sätt.

Säkerställande

En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Två gånger har fråga om byggnadsminnesförklaring tagits upp, men avslagits. Motivet har bland annat varit att huvudbyggnaden är så förändrad invändigt. Man förutsätter också att miljön kan bevaras på ett positivt sätt genom kommunala beslut med stöd av att miljön ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården.

Vad har hänt?

Mycket har hänt på 50 år. Klosterruinerna, kyrkan och herrgården har utforskats och länsmuseet har publicerat resultaten i flera rapporter. Olika aktörer har också genomfört vårdinsatser. Pastoratet har restaurerat kyrkan, Bondkyrkan och närområdet i flera skeden och dessutom vårdar herrgårdsområdets olika fastighetsägare miljön. Flera åtgärder har skett med hjälp av statligt stöd.

Anders Franzén, antikvarie

Se mer vad som händer under firandet av Byggnadsvårdsåret 1975 här.

Mer information via dessa länkar:
Nydala herrgård dokumentation
Nydala klosterkyrka
Bondkyrkan