Äldre järnhantering på Jernkontoret – Jönköpings läns museum
Ett slaggvarp i skogen

Äldre järnhantering på Jernkontoret

Publicerat: 27 nov, 2013

Nästan 50 personer, alla på ett eller annat sätt mycket intresserade av äldre järnframställning och järnhantering, samlades nyligen för ett endagsseminarium, arrangerat av Jernkontorets Bergshistoriska utskott, på Jernkontoret, Kungsträdgården, Stockholm. Flera föredrag hölls på temat Aktuell arkeologisk forskning kring äldre järnhantering och Jönköpings läns museum stod för ett av dessa.

Ett slaggvarp i skogen

En järnframställningsplats, ett slaggvarp, så som de ser ut i skogarna kring Dumme mosse och Taberg.

Vi fick till att börja med höra om varför det fortfarande är mycket svårt att C-14-datera järnföremål. Eller rättare sagt, varför de dateringar som görs på järnföremål ibland verkar ge en i fyndsammanhang rätt datering och i bland inte alls. Göran Possnert, Tandemlaboratoriet, Uppsala, förklarade grundförutsättningarna när det handlar om järnföremål och datering och därmed de felkällor som finns. Huvudproblemet, ett ganska stort sådant, är att man inte vet vad det är för kol som dateras. Kolet som plockas ur järnet kan vara från det som använts vid själva järnframställningen eller vid smidet. Här finns till att börja med flera felkällor såsom träets egenålder men också det faktum att järnföremålet smitts av återanvänt järn. Kolet kan också komma från organiskt material inblandat och konserverat i den malm som använts. I det här fallet handlar det om myrmalm, sjömalm eller rödjord. Här finns således en möjlighet, eller snarare risk, att kolet kan vara hur gammalt som helst.

Bernt Rundberget, Oslo Universitet, berättade om Gråfjell, Nordens största undersökning av blästbruk. Hela processen, från malmfyndighet, rostning av malmen, kolframställning till själva järnframställningen, har kunnat studeras och det framgår att inom detta sammanhängande område har landskapet utnyttjats enbart för järnframställning och efter en mycket strikt organisation, ca 900-1300 e.Kr.

Från Jönköpings läns museum kunde vi berätta om de 10-tal exploateringsundersökningar samt 5 forskningsundersökningar av blästbrukslämningar från 900-1300-tal, som genomförts vid Axamo flygplats respektive Taberg. Liknande Gråfjell har vi här, strax söder om Jönköping en strikt organiserad järnframsställningsverksamhet, om än i en mycket mindre skala. Vi kunde också presentera de senaste årens undersökningar av tidigmedeltida smidesverksamhet vid Store Gata, Lundströms plats, Jönköping. Resultaten, inte minst slagganalyser genomförda av Lena Grandin, UV GAL, Uppsala, har kunnat bekräfta tidigare antaganden om att det järn som framställts vid Axamo/Taberg, troligen vidareförädlats i Jönköping.

Erika Räf, Östergötlands museum, berättade om sitt forskningsprojekt kring äldre järnframställning i Östergötland. Projektet har börjat skrapa på ytan vad gäller blästbruket i Östergötland och visar både på potentialen i redan kända platser och lämningar men också att mycket fortfarande återstår att hitta i skog och mark.

Slutligen berättade Lars-Erik Englund, en av Sveriges och Nordens största experter på blästbruk, om nyfunna vattendrivna smedjor och blästugnar i Sunnerbo härad, Kronoberg.

Läs senast rapporten från Jönköpings läns museum om undersökningar av äldre järnframställning, blästbruk, i Jönköping här

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Bild saknas.
Jönköpings läns museum

Informationsdisk