Skillingarydslägren

Slättområdet vid Skillingaryd började användas för militär övningsverksamhet senast under slutet av 1600-talet. Under den period fram till 1901, när Sverige hade indelta soldater, samlades dessa på så kallade mötesplatser. De militära mötena hölls under sommaren och vanligen inleddes dessa med ett befälsmöte. Nya oövade soldater deltog därefter i ett rekrytmöte och efter detta följde det stora regementsmötet. Från början fick varje soldat ordna med sig egen matförsörjning, men detta kom senare att organiseras gemensamt.

Mellan 1777 och 1914 var Skillingaryd övningsplats för det samlade Jönköpings Regemente. Ett skjutfält för Smålands Artilleriregemente och Artilleriskjutskolan etablerades öster om den ursprungliga bebyggelsen omkring år 1900.

På mötesplatserna sov soldaterna i tält och endast enstaka byggnader förekom. Befälet kunde exempelvis hyra in sig hos civilbefolkningen i Skillingaryds by. Ibland förekom det att befälspersoner ägde egna hus i närheten. Efter hand uppstod två skilda områden på ömse sidor om än Lagan – det Östra och Västra lägret. Från sent 1800-tal kom också allt fler byggnader att uppföras inom lägren. Särskilda byggnader uppfördes för officerarna, manskapet samt för utspisning och förråd. De så kallade lägerhyddorna som byggdes kring sekelskiftet 1900 inrymde stora sovsalar för manskapet. Generellt kan man skilja officersbyggnaderna från övriga byggnader genom att officerarna valde att måla sina hus i en annan kulör än falu rödfärg.

I dag är såväl byggnader som mark och miljö statligt byggnadsminne. År 2010 etablerades ett särskilt militärmuseum på Västra lägret – Miliseum. Museets syfte är att berätta historien om de indelta soldaterna och deras familjer samt vara nationellt museum för Ingenjörstrupperna.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Skillingarydslägren (pdf 2 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Skillingarydslägren (pdf 2 MB, nytt fönster) >