Skördetid för hemkonservering – Jönköpings läns museum

Skördetid för hemkonservering

Publicerat: 4 sep, 2019

Nu är hög tid att ta tillvara grönsaker, frukt, bär och svamp från trädgårdsland och skog. Den som ingen egen täppa har kan handla höstens skördar på torg eller i mataffär. För att kunna njuta av läckerheterna även i vinter måste vi på något sätt konservera överskottet. Det gäller att förlänga hållbarheten och behålla kvaliteten i livsmedlet. Tillväxten av skadliga mikroorganismer, som bakterier och svampar, måste motarbetas. Idag är det lätt att konservera med hjälp av infrysning. Nackdelen med infrysning är dock att frysskåp är sårbara vid elavbrott. Innan frysboxens inträde vid 1900-talets mitt skedde konservering av mat på andra sätt, såsom torkning, rökning, syrning, saltning, syltning med socker.

Vid 1900-talets början blev hermetisk (lufttät) inkokning av matvaror i glasburkar, ett nytt sätt att konservera matvaror i hemmen. Metoden innebär att de oönskade mikroorganismerna förstörs genom upphettning av matvaran i väl försluten glasburk med lock och gummiring. Både burk och innehåll blir sterila. Samtidigt uppstår ett vakuum i burken, då luften pressas ut genom lockets gummiring av den vattenånga som bildas. Efter avkylning blir trycket inne i burken lägre än utanför och locket pressas fast.

Inkokningen kunde göras i vanlig gryta och glasburkar med metallbygel över locket. Ett annat vanligt sätt var att använda en särskild apparat bestående av kittel med lock, termometer och innerställning med tillhörande klämmor/fjädrar. I en sådan placeras burkarna på varandra på innerställningen. Burken överst i varje stapel spänns fast i ställningen med en klämma för att göra burkarna lufttäta.

Välkommen att se föremålen i höstmontern i Länsmuseets entréhall!

Testa själv! 9 råd vid hemkonservering

  • Både glasburk och glaslock måste vara helt felfria för att kunna bli helt lufttäta.
  • Glasburkar finns av olika typer. För den äldre raka typen med mattslipad kant på burk och lock, används röda gummiringar. För en annan äldre modell med rundare form, men utan slipade kanter på burk och lock används grön gummiring.
  • Gummiringarna kokas i vatten några minuter före användning. Vid förvaring måste ringarna ligga platt i plastpåse för att hålla formen och inte heller torka.
  • Burkarna fylls med matvaran och lag. Ett luftrum om cirka 2 cm lämnas för att få ett vakuum och locket att fästa. Kanten på burken måste var helt ren innan gummiringen läggs på.
  • Burkarna placeras i konserveringsapparatens innerställning. Den ställs sedan i apparaten, som fylls med vatten till omkring 2/3 av den översta burkens höjd. Locket läggs på, och termometern sätts i.
  • Apparaten placeras på spisen. Temperatur och upphettningstid är beroende av vad som ska konserveras.
  • Efter inkokningen plockas innerställningen ur, fortfarande med klämmorna fastspända till dess att burkarna kallnat helt.
  • Om hermetiseringen görs i vanlig gryta måste varje glasburk förses med gummiring, lock och metallbygel över. Burkarna placeras bredvid varandra utan att nudda varandra. När inkokningen är klar och burkarna upplockade ur grytan, måste metallbyglarna sitta kvar tills burkarna är helt avkylda.
  • När burkens innehåll ska användas, öppnas burken genom att man trycker med ena handen mitt på locket och med den andra tar tag i gummiringens snibb och drar ringen utåt. Då släpper vakuumet.

Lästips:
Bringéus, Nils-Arvid (red.) (2005). Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. 5., omarb. uppl. Stockholm: Carlsson.
Henrikson-Abelin, Kerstin (red.) (1984). Konservering året runt: från infrysning till mjölksyrning. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Jonsson-Ekegårdh, Edith (red.) (1941). Hemkonservering: Modern handbok i konservering av bär, frukt, grönsaker. 13. omarb. uppl. Göteborg: Esseltes Göteborgsindustrier AB.
Stavenow-Hidemark, Elisabeth. 1974. Lekstugan på Tenhult. Småländska kulturbilder 1974. Jönköpings läns museum.

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Maria Ridderberg

Intendent samlingar


Bilder

Konserveringsapparat för hemkonservering (hermetisk inkokning). Apparatens tidigare ägare, Märta Carlsson i Jönköping, har berättat att apparaten köptes in i början av 1950-talet, då familjen bodde i hyreshus i Jönköping. I husets källare fanns matkällare till varje lägenhet, där frukt, bär, svamp och kött som man konserverat förvarades. När familjen flyttade till villa på Ekhagen 1964 fick de frys, och konserveringsapparaten användes inte mer. Föremålet skänktes till Länsmuseet när makarna Carlsson skulle flytta till lägenhet 1991.
Omslag till handboken "Hemkonservering" från 1941.
Passervagga för beredning av fruktmos, använd av givarens mor från 1940 till och med 1960-talet. Givaren berättar: "Redskap vi har haft i mitt föräldrahem. När den skulle slängas, eftersom den var utdömd som opraktisk, blev den en fin säng att bädda i för mina pojkars nallar. Den gick att gunga dessutom!"
Bärplockare använd av Nils Sjölander (född 1910) från Gunneryd, vid östra Vättern. Han började som fiskare omkring 1934-35. Fisket kombinerades med bland annat bärplockning i Baskarp på Västgötasidan, dit han seglade över för att plocka lingon.