Alla platser har en historia – en del har många. En tillbakablick på området där länsmuseet ligger

Imorgon lördagen den 13 september 2025 återinvigs museiparken efter tre års grävarbeten och en viss omgestaltning – 30 år efter att den stod färdig väster om Carl Nyréns tillbyggnad.

Platsen genomgått flera förändringar genom seklerna. Länge var det en del av Maderna eller sankmarkerna intill Munksjön. Först i slutet av 1700-talet tycks det ha uppförts enklare byggnader intill Munksjön. Men namn på fastigheter såsom Hjärtmanskärr avslöjar områdets karaktär. Från 1600-talet och framåt kom området framför allt att hysa borgarnas kålgårdar.

Men låt oss börja för 12 000 år sedan. Då låg fortfarande inlandsisen här och för ungefär 9000 år sedan uppstod Vättern. För 3000 år sedan låg Vätterns och Munksjöns vattennivå 4-5 meter lägre än idag. Bronsålderns landskap i södra Vätterbygden såg helt annorlunda ut än idag. Rotstående stubbar har påträffats på flera meters djup i Munksjön och vid arkeologiska undersökningar på Öster. Hur det kunde finnas rotstående stubbar i Munksjön ”skulle vara intressant att få utredt” kunde man läsa i Jönköpings-Posten den 28 oktober 1904. En rotstående stubbe påträffad där Arkivhuset står idag har kol-14-daterats till århundradena efter vår tideräkning. Sakta men säkert, dock mer dramatiskt längre tillbaka i tiden, har vattennivån stigit i södra Vättern. Orsaken är att landhöjningen går fortare i norra delen. Det blir lite som att vicka på ett badkar. Vid Askersund blir strandtomterna större och i Jönköping mindre.

När staden Jönköping anlades på 1200-talet valde man den högre belägna västra delen medan den smala sandreveln mot öster mest tjänade som kommunikationsled. Området söder om dagens Smedjegatan och Kanalgatan utgjordes mest av sankmarker och var föga attraktivt som boendemiljö.

Efter att staden bränts ner 1612 beordrades jönköpingsborna av Kronan att flytta staden från Väster till Öster. På Väster utökades slottsområdet och i den nya staden var man tvungna att skapa fast mark. Det gjordes genom omfattande utfyllnader där man lade ut mängder med ris och sand, och ut i Munksjön fick man slå ner pålar och lägga ut timrade konstruktioner som underlag till den nya stadens bebyggelse. Genom staden grävdes en kanal för att ytterligare dränera maderna. Kanalen kom så småningom att förbinda Munksjön med Rocksjön. Vid dagens Östra torget anlades ”Breda hamnen”.

Där kanalen gick ut i Munksjön var området söder därom länge obebyggt men knappt 100 meter norr om kanalen uppfördes på 1650-talet en stenbyggnad – Göta Hovrätt. Området söder om kanalen skulle 300 år senare ge plats åt dagens länsmuseum.

Nedan följer ett antal kartor (från i huvudsak lantmäteriet) och fotografier ur länsmuseets samlingar som beskriver områdets förändring. Röda cirklar markerar området för dagens länsmuseum.

Heinrich Thomés karta över Jönköping från 1625.

Karta över Kålgårdsområdet 1758.

Området tycks fortfarande vara obebyggt. Karta från 1802.

Konceptkarta från 1821. Nu har en byggnad dykt upp intill Munksjö, och Göta hovrätt har fått ett arkivhus i söder mot kanalen

Detalj ur kartan ovan

I denna karta från mitten av 1800-talet kan vi se att byggnaden mot Munksjön byggts till. I och med att Göta kanal öppnats för trafik mot Västerhavet och Östersjön ökade båttrafiken betydligt. Det medförde också ökad handel med behov av bättre kajer och magasin intill Munksjön.

Karta från 1868 visar hur man börjat planera för utläggandet av Södra Strandgatan (den skulle dock stå färdig först 1893). Vår tomt har börjat regleras, dock oklart vilka byggnader som fanns där då.

I östra delen av tomten ligger nu Sjötullen och mot Munksjön en byggnad benämnd Arken. Stadskarta från 1879.

År 1880 beslutar stadens styrande att man skall anlägga ett nytt torg i området – Fisktorget! Det innebar ytterligare utfyllnader mot Munksjön. Man ville också när torget stod färdigt att all fiskhandel skulle ske där.

Det nya torget blev också en utmärkt plats för kringresande cirkusar att slå upp sina tält

År 1886 köper löjtnant Frick en tomt vid Fisktorget för att där uppföra ett ridhus. 10 år senare 1897, köper Frälsningsarmén huset för att där ha sina möten. Den byggnaden kom att stå kvar till 1958 då den revs.

Snart efter att ridhuset uppförts började Frälsningsarmén hyra in sig i byggnaden. I december 1888 var grundaren William Booth på besök. 1897 köpte Frälsningsarmén ridhuset av löjtnant Frick.

1893 anläggs Södra Strandgatan. På bilden ovan kan man se hur man börjat påla i Munksjön.

Stadskarta från 1906 visar hur Södra Strandgatan och likaså Östra Strandgatan kommit på plats. Så även Odengatan.

Fotografi från runt 1910 av kanalen och Frälsningsarmén lokal, det före detta Frickska ridhuset.

Foto från Slottsgatan mot Fisktorget. Till vänster syns Frälsningsarmén hus och till höger kanalen. Kanalen lades igen 1927. I fonden syns Motala Express som trafikerade Vättern under många år med början 1895.

Foto från 1920-talet med båtar som angör vid Fisktorget. I fonden syns Lundgrenska boktryckeriet.

Flygfoto från 1949 över Fisktorget med omgivning.

År 1956 uppförs länsmuseet vid Fisktorget, men först 1958 rivs Frälsningsarméns byggnad.

Ekonomiska kartan från 1956.

1958 strax efter att Frälsningsarméns hus rivits.

Ortofoto från 1961

I slutet av 60-talet tillkom stadsbiblioteket

Foto från 2001 med Carl Nyréns tillbyggnad (från 1992) och den nya museiparken i gestaltning av landskapsarkitekt Bengt Isling och Björn Kalin, Jönköpings kommun. Takashi Narahas konstverk Mandala anas i norra delen av parken. Idag 2025 har den flyttats något söderut.

I museiparken hände det saker – år 2000 var det en stor friggebod-utställning som väckte uppmärksamhet. Bland annat fick Lars Vilks i uppdrag att göra en friggebod som sedan införlivades i museets samlingar. Ur Land nr 2, 2000.

2008 behövde Vilks friggebod ”Laglydighetens gång” lagas. JP 24 maj 2008.

År 2015 beslutade man också ta ner Lars Vilks skapelse efter att den under allt för lång tid använts som urinoar. Något som skapade debatt! Ur JP 13 november 2015.

2018 Missbrukare uppges hänvisas av polisen till museiparken. En mycket upprörd museichef uttalar sig. Kort därefter utser JP museiparken till en av Jönköpings mest skamfilade platser. Ur JP 26 maj 2018.

Men nu 2025 har museiparken fått ett ansiktslyft som vi hoppas ska locka till många besök. Takashi Narahas konstverk Mandala har fått en ny placering i museiparken.

Takashi Narahas konstverk Mandala sedd inifrån länsmuseet. Ett konstverk bestående av vatten och stenar. Det är en geologisk trädgård i japansk tappning, med en turkosblå vattenränna som omges av stenar från olika platser i Jönköpings län – röd granit från Askeryd, grå gnejs från Gislaved, svart diabas från Rydaholm, blåbrun järnmalm från Taberg och gulbrun sandsten från Visingsöformationen, hämtad i Uppgränna.