Boplats i Torsjö

I början av april 2023 var vi ett par arkeologer som var ute i Torsjö i Höreda, Eksjö och genomförde en så kallad förundersökning. På platsen finns ett gravfält med benämningen L1973:1530 i Fornsök och vår uppgift var att förundersöka området öster om gravfältet, ute på en åker, för att se om gravfältet sträckte sig i den riktningen eller inte.

Vår uppgift var att dra sökschakt med grävmaskin och gräva provrutor för hand. I och med att det fanns en förhoppning om att påträffa fler gravar från yngre järnålder skulle vi även gå över ytan med metalldetektor. Det var fortfarande rätt kallt när vi var ute och tjälen hade inte riktigt släppt. Men det gick att gräva ändå! Hela ytan gicks över med metalldetektor och vid de utslag vi fick grävde vi en liten grop för att se vad det kunde vara för spännande fynd som gömde sig i marken. Tyvärr var det ingen fullträff denna gång utan det var enbart recenta fynd så som kapsyler och spik som dök upp.

Arkeolog Jörgen Gustafsson metalldetekterar i snön.

Vi tog upp sökschakt med jämna mellanrum och efter ett flertal tomma schakt dök den första anläggningen upp! Men det var inte en anläggning som kunde kopplas samman till gravfältet…

Dragna sökschakt med den upptagna jorden som bildar små vallar alldeles intill.

Det vi påträffade var en härd, dvs en förhistorisk eldstad. Vi snittade härden och ritade av profilen. Vi tog även in ett kolprov som först skickades på vedartsanalys och som därefter skickades vidare på C14-datering. Vid vedartsanalysen kunde det konstateras att det fanns björk i härden som daterades till 247–402 e.Kr, vi befinner oss därmed i romersk järnålder-folkvandringstid.

Här syns härden framrensad i plan.

Stolphål med tallfragment

Vi påträffade även ett flertal så kallade stolphål. Stolphål är det som finns kvar efter att exempelvis en hydda eller ett hus har varit uppfört med stolpar. De stolphål som vi påträffade visade sig dock vara både tydliga och otydliga. De stolphål som vi ansåg var tydliga och fina bildade inte någon tydlig konstruktion så något hus eller hydda kunde vi tyvärr inte se. Vi tog såklart in ett kolprov från ett av de fina stolphålen och fick fram väldigt spännande resultat. I stolphålet kunde tall konstateras och dateringen blev något äldre mot vad härden visade sig vara. Tallfragmentet visade att stolphålet var från yngre stenåldern och närmare bestämt 2202–1983 f.Kr.

Härden och stolphålen har registrerats i Fornsök som ett boplatsområde med namnet L2023:1361. Då vi inte påträffade något mer snittade vi samtliga anläggningar i fält och avgränsade boplatsområdet vilket gör att vi kan anse fornlämningen som undersökt och borttagen. Vi påträffade tyvärr inga fynd, varken vid sökschaktningen eller vid provrutsgrävningen.

De stolphål som vi påträffade snittades och ritades i profil. Stolphålen är markerade med gula pinnar.

Gravfältet, som är placerat alldeles intill förundersökningsområdet, har daterats till 900 e.Kr baserat på dess sammansättning och konstruktion. Härden och stolphålen är alltså äldre än vad gravfältet är. Detta är med andra ord en plats som människor har samlats och uppehållit sig vid under en väldigt lång tid.

Denna plats är också ett bra exempel på att vi inte med 100 % säkerhet kan veta vad vi kommer att hitta förens vi gräver. Men det är också det som gör jobbet som arkeolog så roligt!

Emma Boman, arkeolog