Fönsterrenoveringens dag 30 maj 2026

Fönsterrenoveringens dag firas den 30 maj varje år och uppmärksammar de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara värden som finns i att vårda äldre fönster. Men vad händer med upplevelsen av ett hus när originalfönster byts ut? En studie från Göteborgs universitet om fönsterbyten visar att både lekmän och experter uppmärksammar hur material, glas och detaljer påverkar en byggnads karaktär.

Fönster är mer än byggnadsdelar. De påverkar hur vi upplever ljus, ljud och material i våra hus och miljöer. När jag var barn sprang jag alltid fram till det gamla vindsfönstret hemma hos mina farföräldrar när tågen dundrade förbi ute på ängen. Fönstret skallrade lätt när tågen passerade. Senare byttes fönstren ut mot moderna treglasfönster – och efter det hördes tågen aldrig på samma sätt igen.

Det säger något om fönstrens betydelse. För fönster handlar inte bara om estetik, täthet eller energiprestanda – utan också om hur vi upplever våra hus. Hur ljuset strömmar in genom munblåst eller valsat glas och skapar ett mjukt, levande sken. Hur ljud tar sig in och ut. Hur solkatter dansar över väggarna och väcker minnen av barndomssomrar, fågelsång och årstider i växling.

När jag i dag restaurerar egna fönster från sent 1800-tal fascineras också jag av hantverket i varje detalj – handhyvlade profiler, smidda beslag och böljande glas.
Fönster är också en del av vårt vardagliga kulturarv. Ofta tänker vi knappt på dem förrän de förändras. Men när äldre fönster försvinner förändras ofta mer än vad vi först uppfattar.

Fönstrens typ av glas påverkar även upplevelsen interiört. Ljus som till exempel bryts genom munblåst glas skapar böljande och livfulla solkatter.

Men märker människor verkligen skillnaden?

Under senare år har äldre fönster blivit en allt mer omdiskuterad fråga. I samband med renoveringar och energieffektiviseringar är fönstren ofta bland det första som byts ut, trots att de är viktiga för hur vi upplever äldre byggnaders karaktär.

År 2019 kom en uppmärksammad dom från Mark- och miljööverdomstolen där domstolen menade att förändringar vid ett fönsterbyte knappt skulle vara märkbara för ”gemene man”. Det väckte frågor. Ser människor verkligen inte skillnaden mellan äldre och nya fönster?

För att undersöka detta genomfördes en studie där lekmän och antikvariska experter fick jämföra olika fönster på 1920-talsbebyggelse. Resultatet var tydligt: båda grupperna uppmärksammade proportioner, spröjs, material, glas och detaljeringsgrad – och båda var i stor utsträckning negativa till fönsterbyten på kulturhistoriska byggnader.

Det kanske mest intressanta var hur lekmännen själva beskrev skillnaderna och med ett lika detaljrikt fackspråk som experterna. Många reagerade starkt på att de nya fönstren upplevdes som ”själlösa”, ”massproducerande”, ”opassande” eller ”livlösa”. Flera kommentarer handlade om hur de äldre fönstren samspelade med byggnadens karaktär på ett sätt som de moderna ersättningsfönstren inte gjorde.

Det var också tydligt att deltagarna inte enbart reagerade på enskilda detaljer, utan även på helhetsupplevelsen. Många beskrev att husens uttryck förändrades när proportioner, spröjs eller glas byttes ut. Andra kommenterade att moderna glas gav ett mer ”dött” uttryck i fasaden.

Studien visade därmed att frågor om fönster och byggnadsvård inte enbart är tekniska eller antikvariska frågor. De handlar också om hur människor ”den gemene mannen” upplever sina miljöer och vilka kvaliteter som får byggnader att kännas förankrade i tid och plats.

Äldre träfönster med munblåst glas. Särskild tydligt ses de munblåsta glasen i de två nedre fönstren till höger.

Att reparera istället för att byta

Inom byggnadsvården talar man om varsamhet – att reparera istället för att byta ut. Äldre träfönster är vanligtvis byggda för att kunna underhållas under lång tid och materialkvaliteten är ofta hög. Samtidigt går det i många fall att förbättra energiprestandan utan att ersätta hela fönstret.

När originalfönster försvinner går inte bara material förlorade. Även spår av hantverk, tillverkningsmetoder och tidigare generationers arbete riskerar att försvinna. Ett äldre fönster berättar ofta något om byggnadens tid, teknik och lokala byggnadskultur.

Fönsterrenovering handlar därför inte bara om underhåll. Det handlar också om att förvalta materialkunskap, hantverkstraditioner och de kulturhistoriska kvaliteter som gör våra byggda miljöer begripliga och levande även i framtiden.

Jugendbyggnad från tidigt 1900-tal, där den rundade fönsterformen är en viktig del av fasadens komposition. De tidigare smäckra och småspröjsade bågarna har bytts ut till grövre bågar i ett för huset främmande material, med klumpig detaljutformning.

Läs gärna mer om fördelarna med fönsterrenovering här:

• Den ideella föreningen Renoveringsraseriet har på sin sida renoveringsraseriet.se flera bra texter om varför man ska bevara sina fönster.
• På fonsterrenoveringsensdag.se finns information om fönsterrenovering och praktiska tips.
• På Svenska byggnadsvårdsföreningens sida byggnadsvardsforeningen.se finns flera artiklar om fönster.

Fönsterrenoveringens dag är ett gemensamt initiativ av Sveriges länsmuseer, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet.

Texten bygger på examensarbetet “Uppfattningar om fönster och fönsterbyten – särskilt om skillnader och likheter mellan lekmän och experter” av Rebecca Curling, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 2023.