Runstenen i Eckersholm

I nära anslutning till flera gamla hålvägar och ett vadställe över Lagan står Eckersholms runsten. Marken som runstenen står på tillhör gården Stigamo, ett gårdsnamn som på medeltiden stavades Stighemoth på grund av dess en gång centrala läge. Stighe som innebär väg eller ridväg och moth som i betydelsen mot eller möte. Här möttes förr vägen från Jönköping och söderut med vägen som kom från Växjö. Stenen är traditionell i den meningen att den som så ofta står vid ett vägskäl och ett vad, en så kallad resesten, men den är unik till sitt innehåll.

I centrum av stenen framträder ett kors, vilket innebär att stenen är ristad under kristen tid, troligen under första halvan av 1000-talet. Skriften på stenen är däremot en gåta och trots upprepade tolkningsförsök har man ännu inte kommit fram till en säker tolkning. Troligtvis hade ristaren otillräckliga kunskaper om hur man skulle förmedla det talade språket till skrift, något som känns igen i flera runstenar i Uppland och Sörmland. En translitterering, en översättning till latinskt alfabet, blir ungefär: hakR: kulkR: aukR kuþkurR: riþ: itRn: þan: isunR: auti: Rtinf.

Stenen stod ursprungligen med texten vänd mot söder, men vid sekelskiftet 1900 letade några lycksökare efter en skatt i dess närhet. När runstenen ställdes upp igen fick den sitt nuvarande läge mot sydväst i stället.

I den nära omgivningen, cirka en kilometer västerut, ligger också Eckersholm bruk där det från början av 1600-talet bedrevs järnhantering i mindre skala med en masugn och hammare. Som mest producerades 300 ton per år i slutet av 1800-talet. Järnproduktionen upphörde 1912. Efter att bruket lagts ner nyttjades vattenkraften till en mindre kraftstation som var i produktion fram till 1960-talet.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska:

Runstenen i Eckersholm_2026