Brahälla slottsruin

På en hög klippa över sjön Noen ligger ruinen efter greve Per Brahe den yngres jaktslott Brahälla. Detta var grevens sista byggprojekt inom Visingsborgs grevskap innan han avled 1680. Året därpå tog Kronan tillbaka ätten Brahes förläningar, däribland Näs säteri, på vars marker Brahälla står. Bygget av jaktslottet genomfördes på ett par år. Sommaren 1680 murades väggarna upp och 1681 belades taket med spån. Fasadputsen hade röd avfärgning från början.

Det var knappast ett jaktslott i ordets egentliga bemärkelse. Skalan är beskedlig med en källarvåning, sal, hall och kammare. Det höga taket hade precis som det mer imponerande Brahehus en altan för att besökarna skulle kunna beundra den milsvida utsikten. Per Brahe valde gärna dramatiska och natursköna lägen för sina lustslott, ”för Prospects skull” som han själv skrev. Troligen blev Brahälla aldrig använt i någon större utsträckning. Efter 1681 kom säteriet att vandra genom flera adelsätter. Under slutet av 1700-talet stals tegel från byggnaden och på 1800-talet blåste taket av, varefter förfallet gick snabbt. Olika avbildningar från 1800-talet illustrerar hur byggnadens förfall pågick och hur delar av murarna rasade successivt.

På 1930-talet restaurerades ruinen varvid delar av de nedrasade murarna återställdes. Överst på murarna lades grästorvor som skydd. De senaste insatserna för ruinens bevarande skedde 2010.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Brahälla slottsruin (pdf 2 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Brahälla slottsruin (pdf 1 MB, nytt fönster) >