Tunarps kulturlandskap

Tunarp, ca 3 kilometer sydöst om Sandhem, inrättades som säteri på 1630-talet. Herrgårdsmiljön är däremot yngre med en huvudbyggnad från 1932 i en lite tillbakablickande stil. Trädgården anlades omkring 1920 och ritades av en av dåtidens främsta arkitekter – Lars Israel Wahlman. På andra sidan om vägen ligger ekonomibyggnaderna med en anslående portbyggnad med en urtavla. Framför portbyggnaden står en rest sten med följande inskription: ”Tunarp 1889” respektive ”Hunared Sörg.”. Hunareds by med Sörgården ligger drygt 3 km väster om Tunarp. Tunarp drivs i dag som en hästgård med ridlägerverksamhet och hästuppfödning.

Från Tunarp, med riktning österut mot Stråken och Tidan, ligger ett 30-tal gravrösen och stensättningar; många härrör sannolikt från bronsåldern för 3000-4000 år sedan. Flera är imponerande stora, upp mot 20 meter i diameter. Iögonfallande lägen på höjder i ett öppet landskap nära vattendrag var platser som föredrogs av dem som skulle anlägga gravar. De var avsedda att synas och fungerade även som revirmarkeringar. Människornas boplatser är svårare att finna, men gravarna vittnar om deras närvaro i bygden. Det återstår för framtidens arkeologer att finna spår efter deras boplatser och gårdar.

I dessa sjönära miljöer har också många lösfynd från stenåldern hittats. Närhet till vatten var ofta avgörande för var man uppehöll sig. Sjöar och vattendrag var gynnsamt för jakt och fiske, men också viktiga som farleder. Flera stigar passerar de spridda gravarna vilket underlättar ett besök. Söder om gravmiljön ligger fågelskyddsområdet Tunarps mader.

Passa även på att se Eriksgatuledens hålvägar norr om Sandhem när du ändå är i trakten, Smultronställe nr 23.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Tunarps kulturlandskap (pdf 3 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Tunarps kulturlandskap (pdf 2 MB, nytt fönster) >