Bredestadsdalen

Sankängarna i Bredestadsdalens botten och den bördiga jorden i sluttningarna gav upphov till det mosaikpräglade landskapet där åker växlar med betesmark och skogsdungar. Sankängarna är sedan länge utdikade, men gårdarna och deras inägor ligger i dag i ungefär samma läge som för 200 år sedan.

Längs dalens sida finns gravar från bronsålder och järnålder och över dalens bördighet vakar den för Småland unika fallosformade stenen. Stenen är placerad utmed den äldre vägsträckningen som löpte från höjderna vid Aneby gård och ner mot dalens botten. Längst ner i dalen ligger kyrkbyn på Bonas ägor. Här finns en runsten och längre norrut ett gravfält från runstenens tid, yngre järnålder. Vid Bona har arkeologer också hittat ett vikingatida långhus. Vid gravfältet korsades två viktiga vägsträckningar: östra Holavedsvägen mot Eksjö och den väst- östliga sträckningen mellan Jönköping och Kalmar.

Från historiska källor och äldre kartor kan vi ana konturerna av en medeltida mäktig storgård i dalen med spridda underligganden gårdar. Från 1300-talet vet vi att Norra Vedbo häradsting hölls i Bredestad. En idag försvunnen järnåldersgrav, en domarring, gav upphov till sägnen om att tinget hölls vid domarringen intill bergsklacken Kuvehall.

Vid Bredestad gård kan vi i den äldsta kartan från 1734 se två tegelugnar. Dessa drevs av bönderna i Bredestad fram till 1700-talets slut då adeln tog över ansvaret och inkomsten från tegelugnarna. Leran till tegelbränningen hämtades i närområdet. Det bör ha funnits gott om lämpliga leror för under sent 1700-tal och fram till 1800-talets slut var tegelframställning vida spritt i bygderna kring Bredestadsdalen. I dag finns en brännugn och en torklada för tegel, troligen från 1700-talets slut, vid Bredestads norrgård. Gästgivaregården vid Bona är från sent 1700-tal.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Bredestadsdalen (pdf 2 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Bredestadsdalen (pdf 1 MB, nytt fönster) >