Seder kring vårfrudagen
Publicerat: 21 mar, 2013Tranan – en stor spännande fågel som lockat folks fantasi. Tranan har blivit vårfrudagens fågel. I södra och mellersta Sverige brukar den dyka upp någon gång vid denna tid.
Vårdagjämningen – då natt och dag är lika långa – infaller enligt vår gregorianska kalender som infördes 1753, den 21 mars. Enligt folklig tideräkning och den gamla kalendern låg vårdagjämningen den 25 mars d v s på Vårfrudagen, jungfru Marie bebådelsedag. För folk som hade boskapsskötsel och åkerbruk måste tiden omkring vårdagjämningen varit oerhört betydelsefull. Man kunde börja leva efter dagsljuset igen, en ny odlingsperiod skulle ta sin början. Till vårfrudagen skulle alla vinterarbetena vara avslutade. Ingen fick hugga i skogen längre, ingen spinna eller väva. Innearbetena på kvällarna vid brasan eller vid tända lampor var över, ljus var dyra och man fick spara på talgen Sommarhalvåret och våren började med allt vad det kunde innebära. Dagarna blir längre och vårbruket väntar. Från och med nu borde man lägga sig vid dagsljus – och gå upp desto tidigare och sätta in alla krafter på vårarbetet. Där har vi bakgrunden till uttrycket ”Tranan bär ljus i säng”.
Tranan bär ljus i säng
Man menade att tranan kom hit just kvällen före vårfrudagen och att hon förde med sig tillräckligt med ljus för att man skulle kunna se att gå till sängs. Detta är ett ordstäv och att stävdikta är nånting mycket gammalt. Detta ordstäv finns med i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (1555) och förmodligen har det funnits med sedan medeltiden.
Margaretha Engstedt, antikvarie
i Information
Kategorier
Kontaktuppgifter
Jönköpings läns museum
Informationsdisk
Skriv ut sida
Bilder
Den här ljusstaken kallar vi för Smålandsljusstaken eller Dannässtaken. Den tillverkades av soldaten Pohl under 1800-talets andra hälft. Han bodde i Dannäs socken, Värnamo kommun, inte så långt från Store Mosse. Den är försedd med hängen i plåt, två av dem är tranor, en god illustration till uttrycket tranan bär ljus i säng. Se också detalj nedan.
På vårfrudagen är ju våfflorna en stående rätt. Till och med i almanackorna har nu våffeldagen blivit en vanlig beteckning istället för Vår Frus dag och jungfru Marie Bebådelsedag. Jag tror att förr var våfflor eller godrån som de också kunde kallas, en festrätt och framför allt vid denna högtid på året och då det passade väldigt bra att äta en rätt med färska ägg då hönsen hade börjat värpa igen efter vintern.