Jönköpings läns museum fyller 120 år

Måndagskvällen den 25 november 1901 samlades ett 60-tal personer i Jönköpings allmänna läroverks samlingssal. Man skulle bilda en fornminnesförening för Jönköpings län. Namnet blev Norra Smålands fornminnesförening.

Jönköping var den residensstad i landet som var sist ut med att grunda en ideell fornminnesförening. I namnet valde man dock att poängtera att man representerade en del av Småland.

Redan 1856 hade ”Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen” bildats i Örebro på initiativ av Nils Gabriel Djurclou. Därpå följde sedan övriga Sverige. 1867 grundades det första länsmuseet i Växjö – Smålands museum. Kalmar valde dock länsnamnet när man 1871 grundade Kalmar läns fornminnesförening.

Initiativet från Algot Friberg

Sist ut bland länsföreningarna var alltså Jönköpings län 1901. Initiativet kom från Ingenjör Algot Friberg som 1881 startat en förnicklingsfabrik i Huskvarna, men som under sin studietid läst arkeologi för Oscar Montelius. Från 1880-talet var han också ombud för Vitterhetsakademin och Riksantikvarien och utförde arkeologiska undersökningar i Jönköpings län. Tidigt intresserade han sig för att på ett pedagogiskt sätt sprida kunskap om länets förflutna. Under 1880-talet experimenterade han med att göra gipskopior av fornfynd för att användas i skolundervisningen, och avgjutningar av runstenar. Han höll föredrag om traktens historia för folkskollärare och utförde fornvårdande åtgärder. Friberg köpte upp fornsaker och började bygga upp en egen samling. Friberg hade således en diger erfarenhet från fältet när man på hans initiativ samlades för att bilda en fornminnesförening i november 1901.

Vid Svenska fornminnesföreningens möte i Vadstenatrakten i augusti 1901 hade Friberg åhört ett föredrag av professor Evert Wrangel där han berättade att Bäckaby medeltida kyrka hotades av rivning och förstörelse. Friberg lyckades inköpa kyrkan av församlingen. Det blev grundplåten, tillsammans med hans egen fornsakssamling, i den strax därpå bildade Norra Smålands fornminnesförening och 1902 uppsattes Bäckaby kyrka i Jönköpings stadspark vilket blev början till friluftsmuseet. Om Jönköping varit sist ut när det gällde bildande av en fornminnesförening så blev skapandet av ett friluftsmuseum i Skansens anda stilbildande för andra länsföreningar och snart också hembygdsföreningar på sockennivå.

Bäckaby medeltida kyrka under uppförande i Jönköpings stadspark 1902. Algot Friberg stående vid väggen.

I nästan 30 år skulle Algot Friberg verka som föreningens sekreterare och motor. Tillsammans med sin hustru Hanna och döttrarna Elin och Signe tog de hand om föreningens verksamhet, nästan som en liten familjerörelse. Hanna tog ansvar för arkivet och Elin utbildade sig till konservator vid Statens historiska museum. Allt arbete var oavlönat.

Hemma hos familjen Friberg. Algot, Elin och Hanna.

Under 1930-talet började de gamla fornminnesföreningarnas verksamheter professionaliseras och länsmuseerna ta form. 1935 anställdes en utbildad museitjänsteman, en landsantikvarie och 1937 slogs Norra Smålands fornminnesförening samman med det 1931 bildade Jönköpings läns Hembygdsförbund. Den formen kom att stå sig till 1976 då man bildade Stiftelsen Jönköpings läns museum med Jönköpings läns Hembygdsförbund, landstinget och Jönköpings kommun som huvudmän.

Nedan följer en mycket komprimerad och rapsodisk berättelse ur Jönköpings läns museums 120-åriga historia. Det mesta har av naturliga skäl inte kommit med, men de ger ändå en bild av 120-års museihistoria.

Händelser ur en 120-årig historia

• 1901 Bäckaby kyrka inköps för 800 kr av ingenjör Algot Friberg och placeras i stadsparken och Norra Smålands fornminnesförening bildas: ”Föreningens syfte är att från förstörelse rädda minnesmärken af kulturhistoriskt intresse och att hälst i därtill lämpliga byggnader förvara sådana lösa föremål från äldre och senare tid som belysa ortens folklif och odlingshistoria.”
• 1901 Algot Friberg är föreningens sekreterare och drivkraft tillsammans med sin hustru Hanna. Även döttrarna Elin och Signe kom så småningom att engageras.
• 1901 Inköp och gåvor till samlingarna. 4200 föremål första året. 1911 fanns 9939 föremål registrerade därefter lugnare insamlingstakt.
• 1901 och framåt genomfördes arkeologiska räddningsgrävningar, restaureringar och vårdinsatser av kulturminnen.
• 1902 Föreningen första utställningslokal i Viktoriasalen på Fabriksgatan

Sensommaren 1902 står Bäckaby kyrka på plats i Jönköpings stadspark

Den första utställningslokalen i Viktoriasalen, Fabriksgatan. 1902-1908.

• 1902 I stadsparken tillkommer flera gamla byggnader till friluftsmuseet: tråddrageriet, klockstapeln, marknadsboden medmera. Man börjar också anlägga ett pedagogiskt järnåldersgravfält.
• 1902 I stadsparken arrangeras hembygdsfester som lockar besökare från när och fjärran
• 1904 Hembygdsfest i tre dagar. Succé! 15 000 besökare första dagen!
• 1905 Kung Oscar II besöker stadsparken
• 1907-1911 Näs borg på Visingsö – det framväxande Svea rikes äldsta kungaborg – undersöks och restaureras
• 1906-1908 Föreningen erhåller ett anslag för ”Fotografering av nuvarande Jönköping”.
• 1907 Första årsboken utkommer, efterlängtad, och för föreningen ett fundamentalt organ för att sprida kunskap om länets kulturarv. Artiklarna handlade bland annat om runstenar, Jönköpings kloster, Medeltidskyrkorna i Småland och Göta hovrätt.
• 1908 inrättas en byggnadsfond för en framtida museibyggnad med anslag från staden och privata donatorer.
• 1908 Ny utställningslokal i Östra Storgatan 102 (gamla tingshuset), 6 salar i bottenvåningen.
• 1915 Museet flyttar in i nya lokaler – i gamla rådhuset, vid hovrättstorget. Där blev man kvar till 1955.

Norra Smålands fornminnesförening inrättar museet i gamla rådhuset 1915. 

• 1910 – 1920-tal Katalogisering av böcker utförs av ”intresserade kvinnliga föreningsmedlemmar”
• 1910 – 1920-tal Konservering utförs ”flitigt och oavlönat” av amanuensen fröken Elin Friberg

1920-talet

• 1920-tal kartläggning av grustäkter på grund av hot från vägbyggen. Inte sällan parkerades stenkrossen invid stenrösen, som många gånger också visade sig vara en förhistorisk grav. Algot Friberg uttrycker i brev sin förtvivlan – ”Det är så beklämmande att vid färder på landsbygden se hur det ena fornminnet efter det andra i våra dagar skadas eller försvinner…. Jag blir vild vid tanken på vad jag sett bara i sommar..”
• 1920-tal En systematisk inventering av fornminnen påbörjas, främst handlar det om förhistoriska gravar som beskrivs och markeras på generalstabskartan.
• 1920-tal Utskick av listor över fornminnen till länets skolor för att sprida kunskap och på så vis förebygga att fornlämningar förstörs.
• 1927 Ur verksamhetsberättelsen: ”En mycket viktig och ofta svårlöst fråga har varit föreningens ekonomi”
• 1927 bildas Norra Smålands konstförening. Samma år beviljas Norra Smålands Fornminnesförening 200 000 kr av lotterimedel från staten på villkor att konstföreningen också ska erbjudas skäligt lokalutrymme i deras museum. Landsantikvarien kom sedermera att fungera som intendent för konstsamlingarna.
• 1928 ”Ett förnämligt museum”, men hur många hittar dit, undrar man i ett tidningsklipp.
• 1928 Den 78-åriga Algot Friberg drar sig med ålderns rätt tillbaka och ersätts av före detta majoren Sven Edvard Engdahl. Han gick (på egen bekostnad) en 4-månaders kurs vid Statens historiska museum och Nordiska museet och var sedan redo att träda in som ny sekreterare i föreningen. Ett fortfarande oavlönat uppdrag.
• 1929 deponeras soldattorpet och trossboden i friluftsmuseet i Stadsparken.

1930-talet

• 1931 Jönköpings läns hembygdsförbund bildas.
• 1930-tal Georg och Hanna Paulis donation till konstföreningen.
• 1930-tal privatfinansierad fornminnesinventering genomförs av skolade arkeologer i flera av länets socknar.
• 1932 Finns sex olika förslag till museibyggnadens placering, bl a Stadsparken, Östra Torget, kv. Gullvivan och kv. Diplomaten.
• 1932 Några av byggnaderna i stadsparken har fått nya torvtak. I verksamhetsberättelsen konstateras: ”har brädfordringen först täcks med icopalpapp och sedan näver under torven. En ganska dyrbar reparation”.
• 1932 Tack vare extra anslag från staden kan museet även ha öppet på söndagarna (med fri entré).
• 1935 Algot Friberg dör – en ny epok börjar; övergång från ideellt arbete till avlönade fackutbildade tjänstemän.
• 1935 Ny tjänst som landsantikvarie– Egil Lönnberg blir förste man på plats. Fil. Lic. i ett av de klassiska museiämnena – fornkunskap. Dessutom erfarenhet från arbete vid flera centralmuseer, senast från armémuseum. 150 000 kr avsätts från byggnadsfonden till en avlöningsfond för landsantikvarien.
• 1935 Föreningens expedition och samlingar finns utspridd i flera lokaler – i Läroverkets gymnastiksal och Kristina församlingshem.
• 1935 Stadsparken: ”okynniga personer” slår sönder rutor och nedbryta staket.
• 1936 beslutade stadsfullmäktige skänka en tomt i Kv Gullvivan för ny museibyggnad
• 1936 Ernst G Holm anställs som kontorist, arkivarie och allt i allo
• 1936 Expeditionen mm inrymd i en lokal på Östra Storgatan 43
• 1936 Inför en framtida ny museibyggnad görs en satsning på, förutom allmän kulturhistoria och stadens historia, järnets historia och militärhistoria.
• 1936 Inleds den så kallade Järnbruksexpeditionen med extra personal genom bl.a. Nordiska museet – t.ex. frk Ingeborg Waern-Bugge, frk G Hagberg, Nordiska museet, fil.stud. Ingegerd Sjöberg, Stockholms högskola.

• 1936 Inköp av föremål från en vapensmedja i Brandstorp samt hel spiksmedja från Jälluntofta (kostnad 50 kr). Parstuga från Häradssjögle by i Näshult, gåva från Nordiska museet. Inköp av Algot Fribergs bibliotek.
• 1937 Museets magasinerade samlingar äro nu spridda över hela staden (i olika byggnader i Stadsparken, på läroverkets vind, i ett skjul i Ulfsparreska gården och i huset Ö. Holmgatan 38)
• 1937 museet besöks flitigt av skolklasser
• 1937 flerårig underhållsplan upprättad för byggnaderna i stadsparken
• 1937 arbetsolycka – arbetare ramlade ner från taket på Bäckaby kyrka
• 1937 golvsyllar i soldattorpet angripna av ”svampröta”
• 1937 Norra Smålands fornminnesförening slås ihop med Jönköpings läns hembygdsförbund
• 1937-1938 inköp av stångjärnshammare och blåsmaskin från Skogsfors stångjärnshammare, Byarums socken. Gåvor: Viktor Rydbergs skrivbord och Nissafors bruksarkiv mm
• 1937 Påbörjas undersökningar av herrgårds- och gästgivargårdar samt stadsgårdar
• 1937 Landsantikvarie Egil Lönnberg reser till Tyskland för att ”studera nya museer och museiteknik”
• 1938 ”Besöksfrekvensen var som vanligt livlig i stadsparken och obetydlig i museet nere i staden”
• 1939 – 1945 Under kriget magasineras de kulturhistoriska samlingarna. Enbart konstutställningar visas

1940-talet

• 1940 Expeditionen inryms i Kommunalgården, Vallgatan 9, där 3 rum disponeras
• 1941-1949 finns expedition och arkiv i Stora Limugnen, det före detta utvärdshuset.
• 1940 ”Södra Vätterbygdens konstnärer” håller sin årliga salong
• 1940-tal Gudmundsgillets årliga svamputställning
• 1941 Paulidonationen visas i Valhallasalen (Per Brahe gymnasiet)
• 1940-tal Landsantikvarien gör film- och radioreportage: Lakmete på Vättern mm
• 1940-1950-tal inventeringar av fornlämningar (bl.a. stenåldersboplatser vid Hindsen och Hären), gravar och vägminnesmärken mm, restaureringar av gravfält (t.ex. Torsa stenar, Mada, Fagertofta), ruiner, arkeologiska undersökningar, besiktningar (ex. stormskador, kyrkorestaureringar), bebyggelseinventeringar, fotodokumentation av stadsmiljöer
• 1945, personalen utgjordes av landsantikvarie Egil Lönnberg, Ernst Holm samt under sommaren amanuens Gunnel Ekstrand, fru Gertrud Sandberg, vaktfru vid friluftsmuseet samt extra i arkivet, bekostade av arbetsmarknadskommissionen, 3 svenskar, 2 danskar och 3 statslösa flyktingar.
• 1946 Visades nutida svensk grafik i gamla rådhuset.
• 1946 Skadas klockstapeln på grund av småpojkars ovarsamhet med eld, samtidigt uppdagas att den är kraftigt angripen av röta.
• 1947 Ny landsantikvarie – Gunnar Svahnström
• 1947 Namnet Norra Smålands fornminnesförening försvinner helt och föreningen heter nu enbart Jönköpings läns hembygdsförbund.
• 1947 Godkänner föreningen bytet av tomt från kv Gullvivan mot kv Diplomaten, där blivande länsmuseet ska uppföras.
• 1949 flyttar man åter in i det restaurerade gamla Rådhuset, där utställningslokalerna sedan länge huserat.

Nyinvigning 1949 av museet i det restaurerade gamla Rådhuset. Textilutställning

1950-talet

• 1940-1950-tal Upprop och aktioner – Rädda Smedjegatan, rädda Taberg, Vistakulle mm.
• 1950 En ny tjänst som amanuens inrättas – Stig Stenström tillträder. Kanslibiträde är landsantikvariens hustru Karin Svahnström, inrättas ny tjänst som vaktmästare samt 3 extra arkivarbetare via Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen. Länsskogvaktare Ivar Meurling biträder landsantikvarien och amanuensen vid olika uppdrag.
• 1952 bildas en fond för inköpande av John Bauers verk.

1952 bildades en fond för inköpande av verk av John Bauer.  Trollörten. Akvarell. Ur Tomtar och troll 1912.

• 1953 påbörjas grundgrävning för ny museibyggnad (dock utan föregående arkeologisk undersökning).
• 1955 konservator Sven Wahlgren flyttar in i museets lokaler.
• 1955 inbrott i soldattorpet, gevär och kask stals. 6704 besökare i Bäckaby kyrka och ryggåsstugan. Sommargudstjänster i kyrkan, hyrs regelmässigt för bröllop.

Nya museibyggnaden ritad av Gustav Lettström, invigs 1956.

• 1956 Nya museet, ritat av Gustav Lettström, invigs, äntligen allt under ett eget tak. Bauers minnesrum, Paulisalen, småländsk 1900-talskonst, kyrksalen, järnbrukshallen (film om sjömalmsupptagning visas), avdelningen för jordfynd, missionsavdelningen, rutsalen (tillfälliga utställningar), i entréhallen-konsthantverk
• 1956 Ny landsantikvarie Allan Nilsson
• 1958 Amanuens Stig Stenström slutar

1960-talet

• 1960-tal arkeologiska undersökningar ökar i omfattning. Därmed krävs flera säsongsanställda arkeologer. Även byggnadshistoriska undersökningar är aktuella.
• 1963 Återbesätts amanuenstjänsten med arkeolog Ragnhild Fredberger, som redan 1958 deltagit i undersökningarna av stenåldersboplatsen i Gisebo, inför nya motorvägens dragning längs Vätterstanden. Övriga anställda: en registrator och fotograf, en kontorist, en vaktmästare, en biljettkassörska, en konservator, arkivpersonal, 3 personer genom kungliga arbetsmarknadsstyrelsen samt en vakt i stadsparken.
• 1965 Ny landsantikvarie Gunnar Lindqvist
• 1960-1970-tal riktad insamling kring ”det karaktäristiska för länet” såsom väckelserörelsen, folkrörelser i allmänhet (blir sedan Folkrörelsearkivet 1972), småindustrin, modern konstkeramik, arkiv för naiv konst.
• 1966 Ny tjänst som museiintendent tillsätts samt därtill extra anställda arkeologer
• 1968 Ryggåsstugan eldhärjas, och repareras 1969 (som täcktes av försäkringen)
• 1969 Museet för litet, hiss sätts in, fotoateljé inrättas, ny basutställning, arkiv för naiv konst

1970-talet

• 1970-tal ”Länsmuseet är den största kunskapsbasen för länets innevånare vad gäller gången tid” konstateras det. Där finns ”koncentrerade basutställningar”. Man använder ny mediateknik (en videoanläggning visar film, stillbildsprojektor för länets historia och bildkonst).
• 1970-tal mer personal och nya kontorsutrymmen. Förutom landsantikvarien ytterligare tre fasta tjänster med museiutbildad personal (1 antikvarie, 1 intendent, 1 museilektor), därtill 1 bokhållare, 2 kontorister, 1 tillsynsman, 1 vaktmästare, 1 konservator, 2 museivärdinnor, samt genom arbetsmarknadsstyrelsen 13 personer. Extra säsongsanställda personer upp till 15 st (arkeologer, byggnadsantikvarier mm).
• 1971 Totalt 40 personer på lönelistan (25 tillsvidareanställda, varav 13 genom arbetsmarknadsåtgärder samt 15 säsongsanställda)

En av 15 ristade sandstenshällar som påträffades vid undersökningen av bronsåldershögen Sagaholm.

• 1971 arkeologisk sensation – Sagaholm – en bronsåldersgrav med hällristningar. Jönköping hamnar på den arkeologiska världskartan
• 1970-1980-tal kommunvisa kulturhistoriska utredningar avseende bebyggelse och fornlämningar
• 1970 Projekt SAMDOK (samtidsdokumentation) inleds. Länsmuseets ansvarsområden blir frikyrkan, den småländska möbelindustrin och småindustrin i Gnosjö
• 1976 Ny organisation: Stiftelse med hembygdsförbundet, landstinget och Jönköpings kommun. Ny tjänst: hembygdsantikvarie fr. 1977
• 1976 Ny roll för länsmuseet: ansvaret för kulturminnesvården flyttas över till länsstyrelserna. Länsmuseerna får även fortsättningsvis statsbidrag för uppgifter inom kulturmiljövården och museala uppgifter. Museerna blir i den nya modellen vetenskapliga experter, sakkunniga i kommunernas planering, gör inventeringar, kunskapsunderlag, vård och restaurering men också ”betydande uppgifter till tjänst för den statliga kulturminnesvården”.
• 1977 stor ombyggnad för ventilation, rostangripna järnbalkar i Paulisalen mm, nya kontorsutrymmen
• 1977 Inköp av ”kvalificerad filmutrustning”. 8 av museets medarbetare fått viss utbildning i filmning. ”Filmen kommer bli ett av länsmuseets främsta vapen i kampen att dokumentera vårt samhälle i förändring”. Man filmar t.ex. Knutssons tenngjuteri
• 1970-1980-tal stora stadsarkeologiska undersökningar. En ständigt ökande verksamhet gör att rapporterna inte hinns med att skrivas i önskvärd takt. Ständigt nya fältarbeten.

1980-talet

• 1980 Stadsparksdagen arrangeras
• 1980 Totalt ett 60-tal personer på lönelistan (tillsvidareanställda, visstidsanställda, kortare projekt, timanställda mm). Omsättning 4 miljoner.
• 1980-tal återigen lokalbrist. 1985 konstateras att ”styrelsens ändamål att förvalta samlingarna för närvarande inte kan uppfyllas”.
• 1984 Totalt 90-tal personer på lönelistan (tillsvidareanställda, visstidsanställda, kortare projekt, timanställda mm). Omsättning 8 miljoner
• 1989 ny Kulturminneslag ger möjlighet att göra arkeologiska utredningar och hitta nya okända fornlämningar
• Ca 1980-1990-tal – arkeologiutredningar etc pga vägbyggen mm, antikvarisk medverkan vid förändring och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse

1992 invigs Carl Nyréns tillbyggnad.

1990-talet

• 1990-1992 Museitillbyggnad ritad av Carl Nyrén
• 1992 Nyréns tillbyggnad invigs – hela den gamla delen blir magasin och kontor. Tillbyggnaden belönades med Kasper Salin-priset. Det tilldelas ett ”byggnadsverk av hög arkitektonisk kvalitet”.
• 1990-tal 10 000 år – basutställning där föremålen åter är i centrum, nya rum för konsten, Bauer i centrum
• 1990-tal digitalisering av samlingarna påbörjas, Sesamprojektet etc
• 1993 Utställningen ”Potatisdrömmar” väcker uppmärksamhet. Är detta konst?

Utställningen ”Potatisdrömmar” 1993.

• 1996 stadsparken fyller 100 år
• 1990-2000-tal skollektioner i stadsparken
• 1990-2000-tal kraftig ökning av uppdragsverksamheten, framför allt arkeologi (många vägprojekt på gång) och konservering (bl a inventering av kyrkors föremål och inomhusklimat), men även inom byggnadsvårdsuppdrag, bl a kyrkor och kyrkogårdar ska karakteriseras.
• 1995 Totalt 97 personer på lönelistan (tillsvidareanställda, visstidsanställda, kortare projekt, timanställda mm). Omsättning 23 miljoner
• 1999 Arkeologisk undersökning av Jönköpings medeltida kyrkogård. Besökarna strömmar till. Senare visas också skelett upp i en omtalad och vacker utställning.

Utställningen ”Skeletten i gatan” 2000. Några av de mänskliga skelett som grävdes fram i Kyrkogatan 1999. Mer än 500 år gamla jönköpingsbor visades upp. Är det ok att visa mänskliga kvarlevor? Vackert och pietetsfullt var det allmänna omdömet.

2000-talet

• 2000-tal expansion: omfattande uppdragsverksamhet
• 2000-tal samlingarna börjar blir digitala och ”Utställda/tillgängliga på nätet”
• 2000 Den 29 april bränns Bäckaby kyrka ner av fyra ungdomar från ett Black Metal-band. Motivet uppges vara hat mot kristendomen.
• 2001 Jönköpings läns museum fyller 100 år
• 2005 inleds omfattande konserveringsinsatser i Brahekyrkan på Visingsö efter att omfattade skador konstaterats. 2013 publiceras ”Grevars och bönders tempel – en bok om Brahekyrkan på Visingsö” – en kulturhistorisk dokumentation om en unik byggnad.
• 2007 Totalt 137 personer på lönelistan (tillsvidareanställda, visstidsanställda, kortare projekt, timanställda mm) Omsättning 54 miljoner. Kontorsutrymmena räcker inte. Baracker i museiparken.
• 2008 Uppdragsverksamheten minskar på grund av färre uppdrag, delvis genom ökad konkurrens, men också en allmänt minskad efterfrågan. Personalminskningar efter årtionden av personalökningar.
• 2011-2013 museet stängt pga. ombyggnad av Nyréndelen, problem med fukt i grunden och ohyra.
• 2012 Museet får i gåva en omfattande samling efter den bortgångne hembygdsforskaren Harry Bergenblad, under mer än ett halvsekel verksam i Huskvarna hembygdsförening. Samlingen består av fotografier, dokumentation av fornlämningar och kulturmiljöer i södra vätterbygden, i synnerhet kring Vätterns botten i Huskvarnaviken och Rumlaborg.
• 2012 – 2014 Arkeologiska undersökningar frilägger bastion Carolus och delar av Jönköpings slott. För första gången sedan 1870-talet kan rester av slottet beses – en gång ett av Sveriges viktigaste fästen, men i ruiner efter en brand 1737. Murresterna grävs inte bort helt utan bevaras i källaren till ett av de nyuppförda bostadshusen.
• 2013 Museet öppnar igen med klimatanpassade lokaler och ökad säkerhet.
• 2013 Ny utställning: 100 x kulturarv – delaktighet och interaktion i fokus.
• 2014 Totalt 64 personer på lönelistan. Omsättning 48 miljoner.
• 2015 Utställningen ”Prakt & Makt” om ”Brahe och 1600-talets adliga livsstil”.
• 2015 Satsning på kulturvandringar där museet bjuder in till visningar av kulturmiljöer i länet
• 2016 Digitala ”skyltar” utvecklas – Smultronställen – Tips på utflykter till intressanta kulturmiljöer finns att läsa om på hemsidan. Platser med spår efter forna tiders människor och verksamheter – allt från slott- och herresäten till förhistoriska gravar, övergivna vägar och spår efter jordbruk.
• 2017 Ny museilag träder i kraft. I den fastställs att museerna skall bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.
• 2020 Corona-pandemin stänger Sverige och museerna. Uppdragsverksamheten fortgår dock utan nämnvärd minskning i omfattning.
• Museet, liksom samhället i övrigt tvingas skynda på den digitala omställningen. Filmen blir åter ett redskap i centrum. Kortare och längre filmer produceras om länets kulturarv.
• 2021 Återstart med ny basutställning – ”Kampen i Tiden”. 37 berättelser, där besökarna kan utforska länets gemensamma historia genom ett spel, där fler utmaningar öppnas upp efter hand.
• 2021 den 25 november fyller vi 120 år! Vad månde framtiden ha i sitt sköte?

Den kulturhistoriska basutställningen Kampen i Tiden öppnade i november 2020.