När Algot Friberg gjorde en gipsavgjutning av Rökstenen

Publicerat: 24 jan, 2020

Rökstenen än en gång

I dagarna nåddes vi av nyheten att några forskare gett en ny tolkning av runinskriften på den berömda Rökstenen i Östergötland. Stenen är troligen rest på 800-talet. Med över 700 runor är det en av Sveriges längsta runinskrifter och den har varit föremål för åtskilliga studier sedan den togs fram ur en vägg i Röks kyrka. Inskriften på Rökstenen anses börja med stroferna om en far och en son: ”Till minne av Vämod står dessa runor”, Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen..

Det tvärvetenskapliga forskarteamet menar i sin nya tolkning bland annat att man kan utläsa besvärjelser för att förhindra framtida klimatkatastrofer. De presenteras som nio gåtor. På fem av dessa är svaret solen och på de övriga Oden. Läs om den nya tolkningen här (pdf)

Rökstenens upptäckt

Runstenen uppmärksammades redan i början av 1600-talet av Johannes Bureus, sedermera vår förste riksantikvarie, som också lät avbilda den i sitt bokverk ”Monumenta Sveo-Gothica” (1624). Den var då inmurad i en medeltida byggnad intill Röks kyrka. Där kom den att sitta till 1843 då den medeltida kyrkan och kyrkboden revs. Det ville sig dock inte bättre än att den omgående murades in igen i den nya kyrkans vapenhus. Under tiden den var frilagd hanns emellertid med att göra en teckning av runstenen där det framgick att stenen var försedd med runor på flera sidor. Teckningen gjorde att nyfikenheten var väckt och 1862 togs så runstenen fram på Vitterhetsakademins uppdrag. Därmed blev det också möjligt att för första gången försöka tolka den långa inskriften som inte liknade någon annan tidigare känd.

Experiment med kopior av fornfynd och runstenar

En av dem som fascinerades av denna runsten var ingenjör Algot Friberg. Han hade sedan länge ett stort intresse för forntidens minnesmärken. Från 1881 drev han en förnicklingsfabrik i Huskvarna, men på sin lediga tid gjorde han arkeologiska undersökningar på uppdrag av Vitterhetsakademin. Han hade som 25-årig student i Uppsala 1875 gått en kurs i arkeologi för Oscar Montelius med vilken han kom att utveckla en långvarig vänskap. 1879 hade han fått Vitterhetsakademins tillstånd att göra en gipsavgjutning av Sigurdsristningen i Södermanland. En kopia i cement inlevererades till Historiska museet året efter (SHM 6635). För denna insats tilldelades han Vitterhetsakademins silvermedalj.

Han fick blodad tand efter sitt lyckade försök och den erkänsla han fick från de lärde i Stockholm. Han lånade flera stenåldersredskap från Historiska museet för att tillverka gipskopior av dessa. Hans tanke var att de sedan kunde användas i skolundervisningen. I förlängningen hoppades han att ökad kännedom om forntiden skulle förhindra att man av okunskap förstörde fornlämningar och att gemene man på så sätt skulle visa större ”pietet” för landets fornminnen.

I ett brev till arkeolog Oscar Montelius 1883 redogör han för sina tankar att göra gipsavgjutningar av runstenarna med syfte att skapa ”en centralsamling” till ”ofantlig nytta för forskningen”.

Gipsavgjutning av Rökstenen och kopior i cement

Sommaren 1884 företog han så nästa stora projekt – att göra en gipsavgjutning av Rökstenen. Den visade sig bli en framgång. I ett brev till riksantikvarie Hans Hildebrand skrev han: ”Gärna vill jag hädanefter taga gipsaftryck af hvarje runsten jag besöker. Prof. Bugge, som nyligen besökt mig, blef, liksom jag förut, förvånad öfver den märkvärdiga tydlighet ett sådant aftryck visar.” Sophus Bugge som var norsk språkforskare och runolog uttryckte sitt gillande av den kopia som Friberg låtit göra – ”Ligeledes kunde jeg dengang ved de tvivlsomste Steder efterse Gibsafstöbningen, der var tagne af Ingegiör Algot Friberg, som meddelt mig vaerdifulde Bidrag til en rigtigere Laesning af flere Steder.”

I november 1885 kunde Friberg så leverera en kopia i cement av Rökstenen till Riksantikvarien. Han var lite orolig för det omdöme som kopian skulle få, men mottagandet blev positivt för experimenterandet med gipsavgjutningar fortsatte under ytterligare några år. Kopian i cement förvaras på Statens Historiska museum med inventarienummer 7780.

Algot Friberg blev 1901 en av grundarna till Norra Smålands Fornminnesförening, det som i dag är Jönköpings läns museum. Men det är en annan historia.

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Mikael Nordström

Enhetschef


Bilder

Rökstenen, idag uppställd utanför kyrkogården under ett tak.
Teckning av runstenen då den fortfarande satt inmurad i en byggnad vid Röks kyrka. Teckningen utförd av Johannes Bureus i början av 1600-talet.
På 1880-talet experimenterade Algot Friberg med att tillverka gipskopior av stenåldersartefakter som han sedan lät färglägga. Tanken var att de skulle kunna användas av skolorna i undervisningssyfte. Foto Annie Rosén, Jönköpings läns museum.
Algot Friberg fotograferad i slutet av 1880-talet. Foto Jönköpings läns museum.
Kopia av Rökstenen, i cement utförd av Algot Friberg 1885. Förvaras i Historiska museet, SHM 7780.