Svartvitt foto av Ester Bauer med solhatt, sittandes på en balkong/verande med utsikt över havet

Ester och John Bauers brevsamling – en skatt

Publicerat: 5 jun, 2020

I skrivande stund finns närmare 970 brev till och från makarna Bauer i samlingarna tillhörande Jönköpings läns museum. Vilka berättelser finns däri ? och varför är de ovärderliga? Sarah Billengren som arbetat med brevsamlingen under mer än två års tid reflekterar här.

?Friberga den 3 dennes 1918

Kära älskade Ester!

Tusen tack för ditt kära bref, jag förstår mig ej på mig nu för tiden för jag kan ej hinna med hvad jag skall uträtta, jag har tänkt att skrifva i veckvis men dett blifva aldrig utaf, Nu lumnade jag alt för en stund för att skrifva och omtala för dig att vi ska flytta till Göteborg alldeles så oväntadt. Hur snart kommer du hit jag skulle så gerna vilja träffa dig innan. Gerda skall tillträda plas den 1 november i göteborg. Och så vil jag Gratulera dig på din födelsedag den 4 dennes, kom så snart du kan?

? John var hos oss in dag i förra veckan, jag sade han skulle komma igen, det lofte han men vi hafva ej hort af honom sedan, men han har väl ej haft tillfälle ännu att komma ja nu får jag sluta

Många kära och hjertliga hälsningar av din Moder?

Dagen därpå, den 4 oktober 1918 sitter du, Ester, ute på Björkudden och skriver till din make. John befinner sig nämligen i Stockholm och ser över bygget av det nya huset, vilket blivit försenat då flera av arbetarna, han själv inkluderad verkar ha insjuknat i spanska sjukan. Du ber honom sköta sig väl. Själv styr du och Putte med allehanda praktiska ting inför flytten. ?Jag är bara rädd att det blir för kallt för oss att resa båt?, säger du. En stor tågolycka inträffade för några dagar sedan i Getå, 42 stycken döda. ?Olga kom vettskrämd till mej i går, hon hade varit rädd att vi varit med tåget som urspårade. Att något sådant ohyggligt kan få ske.? Var det denna händelse som medförde att ni beslutade att färdas över vatten istället för land, eller var planerna redan satta? Oavsett vad som försiggick i ditt huvud i den frågan, så är det följande rader som etsat sig fast i mitt inre allra mest;

?Måtte vi bara inte bli kvardröjda så att jag inte hinner träffa mor o Gerda innan de resa, du vet väl att de ska bosätta sej i Göteborg? Gerda har fått plats som förestånderska för Göteborgs grafiska anstalt. Mor tycks riktigt glädja sej åt det, jag fick brev från dem i dag, det är nämligen min födelsedag. Men mor vill ovillkorligen tala med mej [få] innan hon reser. ?Hälsa på Mor en gång till, hon säger att du lovat det?

Hann du och din mor se varandra en sista gång innan ni båda for? Ni verkar båda ha längtat efter varandra så innerligt. Hur hade historien utvecklat sig om du, John och Putte en stormig kväll i november inte stigit på just den färjan? Hade du återupptagit ditt porträttmåleri och skapat dig ett namn på konstnärshimlen lika stor som din makes och således en trygg framtid för dig själv och er son? Hade du brutit dig loss ifrån John?

Tankarna och frågorna om vad som passerade ditt inre när du under din sista födelsedag skrev dessa rader har varit många sedan första gången jag läste just detta brev. Men det var först nyligen, när jag fann din mors gratulationsbrev på Kungliga biblioteket i Stockholm, som innebörden av båda dessa skrivelser gick upp för mig. Stunden blev oerhörd känslosam. Insikten om att du Ester – du starka, frispråkiga, humoristiska, längtansfulla konstnärinna, som jag genom dina brev glatt mig så mycket åt att få lära känna. I slutändan kom du alltid att förbli Johannas älskade dotter. Vad skulle ske med henne efter att du plötsligt försvann?

Om brevsamlingen

I skrivande stund finns närmare 970 brev till och från makarna Bauer i samlingarna tillhörande Jönköpings läns museum. De flesta är skrivna mellan 1890-talet fram till familjens tragiska förolyckande 1918. Korrespondensen rör dels den mellan John och Ester, men även till och från föräldrar, syskon, övrig släkt och vänner. Breven kan vara allt från en upp till tolv sidor långa, och är ofta väldigt intima och detaljrika. Folk i allmänhet tycks ha skrivit otroligt mycket brev under denna tid, och postgången gick i regel två gånger om dagen, vilket märks av både brevens innehåll och poststämplarna.

Genom breven får du ta del av både roliga, vardagliga, tragiska och spännande historier. Som när Johns pappa Joseph år 1901 låg inne på sjukhus i Stockholm för att opererat bort en njure, och en då 18-årig John dagligen i flera månaders tid underrättade sin mamma och sina syskon hemma i Jönköping om sin pappas tillstånd. Detta innefattade både hur många gånger under natten som fadern kastat vatten till hur många flaskor champagne han fick i sig i antibiotikasyfte.

Eller som minnen från den årslånga Italienresan – exempelvis när några vänner till John och Ester under nyåret 1908-1909 lyckats supa den senare under ett bord i Rom, och glatt korresponderat om detta till hennes make i Florens. Eller hur Ester några år senare längtansfullt skriver hur hon kysst stenarna som John tidigare legat på i Stockholms skärgård, i ett försök att locka dit honom. Eller när hon i samma veva tycks ha förälskat sig i en yngre arkitekt, vilken senare kom att dyka upp i parets liv på ett märkvärdig sätt. Johns drömmar, depressioner och konstnärliga idéer; den dryga matransoneringen under första världskriget; Esters vädjan till sin svägerska Karin kring Johns häftiga temperament. Och så mycket mer.

Som läsare kommer du John och Ester otroligt nära, både genom det alldagliga men också poetiska uttryck för deras innersta drömmar, tankar och känslor. Du får en chans att följa hur deras relation till varandra och närstående, såg ut och förändrades över tid. Du får också ta del av den tid paret levde i på ett unikt sätt, där både mer och mindre kända historiska förlopp skildras genom deras ögon. På så många vis är breven verkligen ovärderliga ? en skatt.

Arbetet kring breven

Brevsamlingen har donerats till Jönköpings läns museum från olika privatpersoner i omgångar från 1970-talet. Någon gång under 1980-talet gjordes ett första försök att skriva rent omkring 150 brev ur samlingen. Förutom enstaka brev som visats i samband med utställningar och i viss mån tidigare tyckt material har de som önskat ta del av hela samlingen varit hänvisade till att läsa originalhandlingarna på plats, vilket krävt ett ytterst varsamt hanterande då de är mycket ömtåliga.

År 2012 startade ett omfattande digitaliseringsarbete, i syfte att bättre kunna bevara och tillgängliggöra brevsamlingen. Sida efter sida scannades in. 2018 påbörjades ett mer avancerat avskrivningsarbete, där även de meningar som strukits av brevskrivaren togs med. Arbetet kräver specialistkompetens i att kunna läsa gammal och stundtals väldigt svårläst handskrift och även kunskap om familjens nätverk, för att kunna tolka innehållet i breven.

Med medel från Grosshandlanden Johan Adolf Malmstens Minnesfond har museet kunnat fortsätta arbetet med att renskriva breven. Både originalhandlingar och avskrifter har sammanställts och publiceras på webbplatsen Digitalt museum ? i syfte att alla ska kunna läsa dem. Hittills finns närmre 180 brev ute och nya läggs ut varje vecka. Sedan tidigare finns både fotografier från familjen Bauer och ett antal av Johns mest kända konstverk publicerade.

Genom att publicera brevsamlingen vill vi på Jönköpings läns museum lyfta fram Ester och Johns liv och karaktärer som komplement till deras konstnärskap. Museet hoppas även att framåt få ta del av fler brev från familjen Bauer ? i synnerhet de skrivna av Ester, där färre verkar finnas bevarade.

Foto överst: Ester Ellqvist på Capri i Italien. På våren 1908 reser Ester och John till Italien tillsammans. De stannar utomlands till sommaren 1909. JM.1988-26-71

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Museipersonal
Sarah Billengren

Museiassistent