Syneprotokoll och nödfoder

Syneprotokoll kan ge många intressanta uppgifter. På 1690-talet lät kammarkollegium utföra skattläggningar i Småland. Bakgrunden var att staten genomförde en större skatterevision beträffande Smålands kavalleri för att få skattetrycket att stå i samklang med varje hemmans bärkraft. Materialet förvaras på Riksarkivet.

Vid skattläggningen upprättades syneprotokoll och där togs respektive hemmans bärkraft upp främst beträffande åkermarkens kvalitet, utsäde och trädessystem, ängarnas avkastning samt hur mycket boskap som kunde födas över vintern. Utöver dessa uppgifter finns ofta genomgångar av hemmanens byggnader.

I byn Fränarp i Haurida socken beskrivs 1689 hemmanets alla byggnader översiktligt, men det intressantaste är nog logeladan och fähuset. Skattläggaren har här antecknat att logeladans väggar är i gott skick, men att taket är avtaget ?i fodernöd?. Även fähustaket är bristfälligt och saknar halm på västra sidan av samma anledning. Här har bonden således drabbats av missväxt och fått riva halmtaket för att utfordra kreaturen med det.

Att ge kreaturen gamla halmtak är inte helt okänt. Det finns uppgifter om det även från Vireda socken under 1700-talet och från nödåret 1844 berättas det att en bonde i Småland erbjöd sina grannar det nylagda råghalmtaket på ett av uthusen som nödfoder till kreaturen. I gengäld skulle grannarna återställa taket med brädor ? och det gick de med på.

Text och bild: Anders Franzén