Norrahammars Folkets hus

Folkets hus i Norrahammar tronar likt en medeltida borg på Brudakullens norra sluttning med utblickar över Tabergsåns dalgång. Byggnadens historiserande arkitektur med putsade fasader, trappgavel och utvändiga strävpelare förstärker det borgliknande uttrycket. När byggnaden stod klar för nästan 100 år sedan var den en tydlig symbol för Norrahammars arbetares strävan att skapa en demokratisk samlingsplats för både fackliga och politiska möten, liksom för dans, teater, bio och andra nöjen.

Samhället Norrahammar har växt fram kring det järnbruk som anlades på platsen under 1870-talet. Norrahammars bruk blev en framgångsrik verksamhet och vid sekelskiftet 1900 hade det omkring 400 anställda. Att bruksarbetarna organiserade sig och att orten fick ett rikt föreningsliv, var något som uppmuntrades av bruksägarna Wilhelm och Emil Spånberg. Redan 1890 hade de uppfört ett föreningshus i närheten av bruket där arbetarna kunde samlas, men detta hus blev snart för litet.

Folkets hus tronar likt en borg på Brudakullens sluttning sedd från det f.d. bruksområdet.

Norrahammar får ett Folkets Hus 

När Folkets hus stod klart 1927 var det ett resultat av en nära tjugo år lång process bestående av insamling av medel och ett stort ideellt arbete av Norrahammars arbetare. Det hade under dessa år anordnats en mängd basarer, vårfester och andra arrangemang för att samla in pengar. Ideella krafter hade utfört planerings- och schaktningsarbete för att göra den oländiga marken byggbar på den tomt som skänkts av brukets ägare.

Föreningen anlitade Jönköpingsarkitekten Oskar Öberg för att ta fram ritningar till den nya Folkets hus. Byggnadens arkitektur bär drag av nationalromantik med inspiration hämtad från den medeltida gotiken. Arkitekturen är knappast representativ vare sig för tiden eller arkitekten, men byggnaden ger ett arkitektoniskt påkostat uttryck med kvalitet i såväl materialval som utförande, både ut- och invändigt.

Arkitekt Oskar Öbergs ritningar daterade 1925. Ur: Folkrörelsearkivet i Norrahammar.

Mötesplats

Folkets hus var efterlängtat och kom snabbt att fyllas med liv och aktiviteter. Redan första månaden hölls 36 möten i byggnaden och månaden därpå dubbelt så många. Bio anordnades regelbundet, liksom teater- och dansföreställningar. På 1970-talet öppnade även fritidsgård och diskotek i byggnaden. På 1980-talet gjordes en större tillbyggnad i ett plan med en stor samlingssal och kök. De nya lokalerna var praktiska och fullt tillgängliga. Dagtid användes de som personalmatsal av CTC Parca (f.d. Norrahammars bruk) och övrig tid kunde de nyttjas för andra arrangemang.

Festligheter i den stora samlingssalen någon gång under de första åren. För att få bukt på problem med akustiken byggdes salen om 1939. Man sänkte innertaket och minskade scenöppningen. Foto: Folkrörelsearkivet i Norrahammar.

Fresken

Byggnaden saknade först konstnärlig utsmyckning. På 1940-talet bildades en konstfond i syfte att försköna byggnaden. Efter rekommendationer från Nationalmuseum anlitades konstnären Torsten Billman från Kullavik i Halland. I den mindre samlingssalen i husets bottenvåning lät han utföra en väggmålning utförd i tekniken al fresco, vilket innebär att konstnären målar med kalkäkta färg på en våt putsyta. Fresken, som upptar en hel vägg, skildrar brukslivet i Tabergsdalen och anses vara ett av Billmans viktigare verk.

I slutet av maj 1949 kom Billman tillsammans med den italienske stuckatören Antonio Piovesana till Folkets hus för att måla den väggmålning som upptar en hel vägg i den lilla samlingssalen. Tekniken al fresco innebär att konstnären arbetar tillsammans med en stuckatör. Stuckatören förser väggytan med en finputs och innan putsen torkat, målar konstnären med kalkäkta färg på den våta putsytan så att färgen och putsen brinner samman.

Ett hus för folket

Folkets hus-rörelsen är tydligt kopplad till den arbetarrörelse som växte sig stark i landet under andra hälften av 1800-talet, där arbetare gick samman och organiserade sig såväl fackligt som politiskt. Arbetarrörelsens medlemmar behövde lokaler för möten, för studier och diskussioner, men även för nöjen och avkoppling. Det första nybyggda Folkets hus stod klart 1893 i Malmö och samma år öppnades även en Folkets park på orten. Dessa anläggningar kom att bli grunden för den Folkets hus- och park-rörelse som kring sekelskiftet 1900 fick stor spridning över landet.

Norrahammars Folkets Hus är idag det enda kvarvarande inom Jönköpings kommun som ännu drivs i en Folkets hus-förenings regi. Men snart kan den eran vara över. Minskade hyresintäkter och en byggnad med underhållsbehov tär på föreningens ekonomi. Sedan såväl bibliotek som fritidsgård nyligen flyttat ut ur byggnaden till nybyggda lokaler, står även stora delar av byggnaden tom. Vad som kommer hända med byggnaden är i skrivande stund oklart, men låt oss hoppas att det förblir en plats för möten – ett hus för folket!

Hösten 2022 tog länsmuseets byggnadsantikvarier fram en kulturhistorisk utredning för Folkets Hus i Norrahammar med syfte att tydliggöra byggnadens kulturhistoriska värden och definiera dess karaktärsdrag.