Skogskapellet i Eksjö

Väl inbäddad bland grönskan och de höga tallarna på Skogskyrkogården i Eksjö ligger Skogskapellet. Kapellet är ett välbevarat exempel på en s.k. vandringskyrka, den enda i länet. Som namnet antyder är vandringskyrkan tänkt att snabbt och enkelt kunna uppföras på en plats, för att vid behov lika snabbt och enkelt kunna flyttas till en annan plats. Likt ett standardiserat kataloghus, men med tydligare arkitektoniska ambitioner.

Stadens nya begravningsplats

Skogskapellet stod klart 1980 för att tas i bruk som begravningskapell på Skogskyrkogården i Eksjö. Begravningsplatsen hade anlagts några år tidigare i ett skogsparti intill den västra infarten till staden, som komplement till den äldre centralt belägna begravningsplatsen Sankt Lars som blivit för liten. Den nya begravningsplatsen hade utformats efter ett förslag framtaget av trädgårdsarkitekterna Sven A Hermelin och Ulla Samuelsson, Stockholm. Tallskogen hade försiktigt gallrats och i små gläntor ordnades gravplatser i rundade bågar. I en sank svacka mitt i området hade en liten damm anlagts med en minneslund intill och det var här som kapellet kom att byggas.

Skogskyrkogården i Eksjö.

Skogskapellet

Ritningarna till Skogskapellet upprättades av arkitekten Rolf Bergh från Stockholm, en av efterkrigstidens mest betydande kyrkoarkitekter i Sverige. Kapellet har en tidstypisk modernistisk arkitektur och är en variant av en typkyrka som Bergh hade utarbetat några år tidigare. Med trä på både fasader och tak smälter begravningskapellet väl in i den omgivande skogen, men dess modernistiska arkitektur gör att det ändå drar ögonen till sig. Framför kapellet reser sig en klockstapel av rundbjälkar med brant sadeltak, ritad av samme arkitekt.

Kapellet smälter väl in i sin omgivning. Såväl tak som fasader är klädda av trä.

Prefabricerade kyrkor

Typkyrkor eller s.k. vandringskyrkor var ett koncept som uppstod under tidigt 1960-tal, som svar på behovet av billiga, flyttbara prefabricerade kyrkor i de snabbt växande städerna. Tanken var att vandringskyrkan skulle fungera som en tillfällig lösning i väntan på en mer permanent stadsdelskyrka. Byggnaden skulle därför vara såväl enkel att bygga, snabb att uppföra, som billig och möjlig att flytta, men ändå ha det som krävs för en kyrka – resning, ljus, akustik och symbolvärde.

Studiokyrkan

Det var framförallt två typer av vandringskyrkor som blev särskilt vanliga, ”Öresjökyrkan” och ”Studiokyrkan”. Skogskapellet är ett exempel på den senare typen. Studiokyrkan utarbetades 1965 av arkitekt Rolf Bergh inom ramen för Sigtunastiftelsens konstnärskonferenser och i nära samarbete med Svenska kyrkan och med brodern konstnären Tore Bergh. Modellen tog avsteg i den vid tiden förändrade liturgin inom Svenska kyrkan med tydligare fokus på gemenskap och närhet. Förutom att själva byggnaden skulle var enkel att flytta, så skulle kyrkorummet vara flexibelt och enkelt kunna möbleras om för att användas av olika trossamfund eller för olika funktioner, därav namnet. Kyrkans limträstomme och de fabriksbyggda väggelementen tillverkades vid Töreboda Limträfabrik. Den första Studiokyrkan byggdes i Sigtuna 1966 och fram till 1990 kom det att uppföras ett tjugotal Studiokyrkor i landet. Med smärre variationer i vägg-, tak- och golvbeklädnad samt inredning, är de alla lika.

Kapellet har en kvadratisk planform och stommen utgörs av fyra fullt synliga böjda limträbjälkar. På golvet ligger tegel och väggar samt tak är klädda med plywood. Inredningen är sparsmakad. Den enda prydnaden är däremot dominerande, ett rosettfönster i gjutjärn från det rivna gravkapellet från 1894 på Sankt Lars begravningsplats som försetts med glasmålning av arkitektens bror, Tore Bergh.

Studiokyrkan kunde även kompletteras med andra lokaler, såsom församlingshem, kontor, bostad eller ungdomsgård. Dessa presenterades enligt ett bygglådesystem där olika volymblocksektioner kunde sammanfogas enligt önskemål.

Skogskapellets anläggning har en svagt böjd planform, där kapellets höga och korskrönta tälttak täckt av trä utmärker sig mot de smalare låga längorna. Dessa är förlagda vid var sida av kapellet och inrymmer bisättningsrum, expedition och kistförvaring samt utrymmen för personal finns inrymda.

Flera vandringskyrkor har idag avsakrisaliserats och används numera för andra ändamål. Andra har flyttats eller rivits. Skogskapellet i Eksjö utgör ett värdefullt exempel på en vandringskyrka som ännu har kvar sin ursprungliga plats, funktion och utseende, utan avsikt att vandra vidare.

Skogskapellet ligger inom detaljplanerat område, men saknar skydd i plan. Byggnaden omfattas heller inte av skydd enligt kulturmiljölagen. Underhåll och åtgärder har dock hitintills utförts med varsamhet och med god hänsyn till byggnadens karaktär.