Mäktiga män i en omvälvande tid

Inför produktionen av vår nya basutställning Kampen i tiden var vi många som var aktiva i arbetet med att ta fram bakgrundsberättelser. Det skulle vara historier om personer som varit betydelsefulla eller som skildrar en viktig pusselbit av historien. Gisle var en sån pusselbit. 

En del av historien är kristnandet och hur det kom att förändra både tankemönster och hur samhället var organiserat. En spännande och omvälvande tid, men inte alltid så lätt att knyta till enskilda individer, vilket är den bärande och genomgående tanken i utställningen. Men ett namn framträder – Gisle som var biskop i Linköpings stift.

Våra kyrkor har ofta mycket lång historisk kontinuitet. Socknarna och därmed vår kyrkostruktur etablerades under 1100-talet och var i stort utbyggd i mitten på 1200-talet. Det är samtidigt en tid som vi har väldigt få skriftliga källor ifrån, vilket gör att vi framförallt känner tiden genom de bevarade föremålen och vad de kan berätta.

Biskop Gisle

En i tiden mycket betydelsefull person som hade kopplingar till Jönköpings län är Gisle som var biskop i Linköpings stift. Vid den här tiden tillhörde hela Småland Linköpings stift så han var alltså ”vår” biskop. Han var den förste biskopen som var född i landet och som vi känner vid namn. Tidigare kända biskopar, kom från Tyskland eller England. Gisle eller Gislo som han också kallas, hade kopplingar till Vrigstad. Det var också han som donerade marken till cisterciensorden och det som kom att bli Nydala kloster.

Gisle var en portalgestalt inom det medeltida Linköpings stift. Källor från den här tiden är som sagt mycket knapphändiga, men utifrån de sammanhang som han nämns vid nordiska biskopsmöten visar att han var betydelsefull och tillmättes hög rang. Historikern Herman Schück skriver i sin avhandling om det medeltida Linköping stift att man utifrån samtida privilegiebrev och andra äldre handlingar kan anta att Gisle var verksam åtminstone sedan mitten av 1130-talet och att han ännu var i liv 1160. År 1170 representeras stiftet av en ny biskop.

Instiftandet av cisterciensorden

Biskop Gisle medverkade i instiftandet av cisterciensorden i Sverige. År 1143 inrättades två dotterstiftelser till moderklostret i Clairvaux, det var Alvastra av kung Sverker och hans drottning Ulfhild och Nydala av biskopen. Enligt handlingar från 1200-talets början överlämnade Gisle, förutom platsen för klostret som då tillhörde Vrigstad socken, även ett komplex av gårdar i trakten till ordern. Enligt tradition inom stiftet kom dessa gods ur biskopsbordet; åtminstone delvis kan de dock ha varit Gisles privata egendom. Och så länge Nydala kloster fanns kvar hyllades Linköpingsbiskopen som grundare.

Målningarna i Vrigstad kyrka

Också kyrkan i Vrigstad har förmodligen kopplingar till biskop Gisle. Den medeltida stenkyrkan i Vrigstad, som revs 1865, var betydande. Vrigstad kyrka hade högromanska målningar med mycket speciella motiv. Målningarna finns bara avbildade, men har behandlats i olika uppsatser och artiklar. Målningarnas tillblivelsetid och det teologiska intrikata programmet tyder på att utsmyckningen initierades av Gisle. Stilmässigt har forskare knutit bilderna till den danska så kallade Jörlundegruppen.

Lund var vid den tiden centrum för den nordiska kyrkoprovinsen och ärkebiskopen där var också den svenska kyrkans överhuvud, så att man vände sig till en dansk målarverkstad är kanske inte så förvånande. Där fanns kompetens och hantverksskicklighet och Gisle hade goda förbindelser med kyrkans överhuvud i det södra grannlandet.

Ramstycke från den rivna medeltida kyrkan i Vrigstad. Bilden från en plansch publicerad 1888 av Svenska Fornminnesföreningen.

Eskilstunakistan från Vrigstad gamla kyrka

Kyrkan i Vrigstad, som genom tillvaratagna remstycken troligen kan dateras till tidigt 1100-tal, utgjorde inledningen till stenkyrkobyggandet i Västra härad i Njudung. Orten hade gamla anor som centrum och marknadsplats i häradet och såväl kung som biskop uppträder tidigt som jordägare i bygden. Prästgården hade sina ägor särhägnade, vilket tyder på att sockenkyrkan och prästgården hade sitt ursprung i en huvudgård med tillhörande gårdskyrka.

År 1178 omtalas gården Köpstad (senare Biskopsbo) som huvudgård för biskopen i Linköping. Detta är visserligen efter Gisles död, men då källorna från denna tid är få, kan man inte utesluta att gårdsinnehavet är äldre. Om tidiga stormannaintressen vittnar också det bevarade gravmonumentet med runinskrift som stod vid kyrkans södra mur och som idag finns på Historiska museet i Stockholm, där också remstyckena finns.

Den så kallade Eskilstunakistan från Vrigstad gamla kyrka, nu i Historiska museets samlingar.

Yrkesskickliga hantverkare i Rydaholm

Förutom Gisles betydande och inflytande för kyrkobyggandet i Njudung kan man också nämna Rydaholms kyrka. Kyrkohistorikern Marian Ullén skriver i boken ”Kyrkobyggare och stenmästare i småländsk medeltid” om Gisles förmodade roll i kyrkans tillblivelsehistoria. Påtagliga och fortfarande bevarade fysiskt bevis är de mycket konstnärligt huggna stenrelieferna som sedan ombyggnaden på 1700-talet pryder sydportalen. Relieferna har utgjort utsmyckning till portaler vid den medeltida kyrkan.

Dess tekniska skicklighet och djuplodande symbolik gör att det precis som med bildmotiven i Vrigstads kyrka visar att det är en betydelsefull och teologiskt mycket bevandrad person som har beställt motivet och haft tillgång till yrkesskickliga hantverkare. Ulléns menar att dessa har tillkommit under Gisles tid som biskop och under hans inflytande. Att en biskop var involverad i bygget tyder också bildstenen som sitter högt upp på tornfasaden, och som föreställer en biskop med hans karaktäristiska mitra, biskopsmössa.

Källor:

Gisle, urn:sbl:13078, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), Gisle (riksarkivet.se)
Småland, landskapets kyrkor, Sockenkyrkoprojektet, 2006.
Ullén, Marian. De romanska målningarna i Vrigstad gamla kyrka, Småländska kulturbilder 1985.
Ullén, Marian. Kyrkobyggare och stenmästare i småländsk medeltid. 2015.