Kyrkstallet – en första anhalt inför gudstjänsten

Att besöka kyrkans gudstjänster var länge en självklarhet, men vägen dit kunde vara lång. Om man inte gick kunde man rida eller åka vagn dragen av hästar. För att hästarna inte skulle stå utomhus byggdes ofta kyrkstall helt nära kyrkan. Där kunde hästarna vila, värma sig och utfodras under gudstjänsten. Sedan cykel och bil ersatt hästarna har kyrkstall ofta byggts om eller rivits, trots att det varit en betydelsefull del av kyrkans närmiljö. I ett nytt forskningsprojekt undersöker Jönköpings läns museum och Jamtli kyrkstallet som fenomen.

Detta projekt syftar till att i en fallstudie kartlägga bevarade kyrkstall i Jönköpings och Jämtlands län och berätta deras historia utifrån valda exempel. Vidare vill vi beskriva hur man kan säkerställa långsiktig förvaltning av kyrkstall och klargöra frågor kring ägande, kulturhistoriskt skydd och finansiering av deras vård.

En del av kyrkomiljön

Bland de miljöer på landsbygden som framhålls för sina kulturhistoriska värden är kyrkomiljöer kanske de vanligaste. Där möter man en koncentration av den andliga och världsliga gemenskapen och makten. Vid sidan om kyrkobyggnaden på kyrkogården hittar man ofta en sockenstuga, en skolbyggnad, en prästgård och ibland även kyrkstall. Komplexiteten i en sammansatt kyrkomiljö konstituerar i regel de stora kulturhistoriska värdena.

Kyrkstall i dag

Det finns en lång tradition att dokumentera och säkerställa kyrkomiljöer, men kyrkstallen är en byggnadskategori som i högre grad varit förbisedd och gått förlorad av olika anledningar. Ofta har de förändrats och fått en helt ny funktion, exempelvis som servicebyggnad, garage eller liknande. Icke desto mindre borde man betrakta bevarade kyrkstall som en betydelsefull del av kulturmiljön inom ett sockencentrum. Att kyrkstall på många håll inte kartlagts och utforskats i någon högre grad är otillfredsställande och därför en angelägen uppgift.

Vem byggde och ägde?

Historiskt har kyrkstall ibland uppförts av respektive gård, by, rote eller annan samfällighet. I bland har de uppförts av församlingen och ibland har det handlats med andelar i kyrkstall. Oklarheterna kring ägandet kompliceras av att kyrkstall stundtals står på ofri grund eftersom någon annan än fastighetens ägare uppförde dem. Ibland står de på privatägd mark, och ibland kan de omfattas av kyrkotomtens utbredning och då skyddas genom kulturmiljölagen. Dessa oklara förhållanden medför i sin tur att det är oklart vem som är ansvarig för deras vård.

Har du uppgifter om kyrkstall vore det värdefullt om du kommenterar nedan eller hör av dig till anders.franzen@jkpglm.se

Anders Franzén

Antikvarie, projektledare

Foto ovan: Bilden visar de kyrkstall som en gång i tiden stod vid Rydaholms kyrka.

Ett av flera kyrkstall i Villstads kyrkby.

I ett kyrkstall i Ölmstads kyrkby är delar av inredningen bevarad.