Slottets tygverkstad…?

Slottet 1690 – notera den lilla träbyggnaden till höger om sjöporten

Att byggnaders och parkanläggningars proportioner har blåsts upp i praktverket Suecia Antiqua et Hodierna är ett väl känt faktum; det handlade ju faktiskt om ren propaganda. Syftet var att visa fram stormakten Sverige med monument som stod sig väl jämfört med kontinentens kulturländer. För att lyckas med uppgiften krävdes en hel del kreativ förbättring av ett med få undantag inte alltför imponerande svenskt 1600-tal.

Men ett annat problem ligger i att Dahlbergh inte bara har förstorat. Han har också lagt till, dragit bort och flyttat runt detaljer i sina  panoraman. Ofta handlar det om att göra bilderna renare, mer lätta att förstå för betraktaren. Så kan det t.ex. förhålla sig med den brygga som han ritat in framför sjöporten på Jönköpings slott. Idag vet vi att där har varit tvärdjupt och fullt segelbart nästan ända in till slottsmuren. Man har snarast haft en kaj byggd parallellt med slottets sjömur. Problemet för Erik Dahlbergh var att den typen av konstruktion hade gjort sig sämre i bild. Alltså ritade han in en lättbegriplig brygga istället.

Vapensmedjans – tygverkstadens – stensyllar. I bakgrunden slottets sjömur.

Vi börjar ana att det kan förhålla sig på samma sätt med den timmerbyggnad vars grund vi grävt ut på stranden, precis framför slottets sjömur. Det handlar om ett enkelt trähus, en ekonomibyggnad eller snarare en verkstad om man skall döma av fyndmaterialet. Och inte vilken verkstad som helst, utan en vapensmedja – en av fästningens tygverkstäder om man skall använda den militära terminologin. I golvlagren har både vapendelar, verktyg och uniformsknappar påträffats. Fyndens datering är med något enstaka undantag väl avgränsad. Verkstaden har varit i bruk under sent 1600-tal in i första hälften av 1700-talet. Det handlar således om att vapen har reparerats här under Karl XI och Karl XII’s dagar!

Byggnaden har placerats på en plan yta strax söder om sjöporten, ett område som byggts upp av diverse utfyllnadsmassor vilka säkrats med såväl pålningar som liggande timmer och en kraftig stenskoning ut mot sjön. Golvet har försetts med ett tätskikt av lerblandat kalkbruk: På sjösidan har man lagt i ett isolerande och stabiliserande lager som bland annat innehåller svallat tegelflis. För husets läge var utsatt. Ändå såg man det säkert som en stor fördel att slippa ha denna potentiellt brandfarliga verksamhet inne på borggården.

Avtryckare till ryttarpistol

Muskötpipa som förmodligen sprängts

Vapendelarna vi funnit talar snarast om reparationer, inte om tillverkning. Och det är ju helt i sin ordning, eftersom skjutvapnen framställdes vid Jönköpings faktoris många vapensmedjor inne i själva staden. Där bär för övrigt Smedjegatan ännu sitt namn som ett minne efter dessa hantverkare. Men i vår nyfunna verkstad ser man hur smidda och gjutna detaljer ibland har brustit. Kanske med förödande konsekvenser för skytten när det handlat om en pipsprängning…

Doppsko, passande värja av karolinsk typ

Knapp m.1717 till vapenrock för officer

Men även blankvapen verkar ha lagats i verkstaden. Och kanske kan vi lyckas identifiera en av dem som arbetat i huset, eftersom en liten märkbricka försedd med bokstäverna LLb ingår i fyndmaterialet. Den smedens fulla namn borde med lite tur kunna finnas kvar i bevarade avlöningslistor från fästningstiden. Däremot lär vi nog aldrig få veta vem av slottets officerare som förlorade en mässingsknapp modell 1717 ur sin vapenrock inne på verkstadens golv. Men vi kan i alla fall utgå från att han tjänstgjorde antingen vid Jönköpings regemente eller vid Slottsartilleriet!