På spaning efter hällristningar i Vetlandatrakten

Under några soliga dagar i maj genomförde fyra av länsmuseets arkeologer en inventering efter hällristningar i trakterna kring Emån och sjön Grumlan i Vetlanda kommun.

Med oss hade vi en av Sveriges ledande hällristningsexperter, Sven-Gunnar Broström, som skulle visa oss hur vi skulle tänka och var vi skulle leta för att förhoppningsvis kunna hitta tidigare okända ristningar. Sven-Gunnar hittade sin första hällristning redan som barn och har fortsatt sedan dess. Till dags dato uppskattar han att han har hittat mellan sex- och sjutusen ristningar! En imponerande siffra minst sagt.

Sagaholmshällarna och skålgropar

Vad var det då vi hoppades att hitta de där majdagarna? En sökning på lämningstyperna hällristning och bildristning i fornminnesregistret, Fornsök resulterar idag i 21 235 träffar i hela landet. Till vårt län hör dock endast 74 av dessa träffar men då får vi inte med länets sannolikt mest kända ristningar, Sagaholmshällarna, som hittades i en gravhög från bronsåldern i området Ljungarum i Jönköping i början av 1970-talet. Graven i Sagaholm visade sig innehålla en inre kantkedja med kantställda hällar där flera av dem var försedda med bildristningar.

I Jönköpings län består annars de allra flesta av de kända hällristningslokalerna av ristningar i form av skålgropar, alltså runda små gropar som knackats in i en berghäll, på ett block eller en mindre sten. I vissa fall kan det vara flera gropar tillsammans och i andra handlar det om en eller ett par stycken. Medan många bildristningar hör bronsåldern till har skålgroparna troligen ett större tidsspann, bland annat kan skålgropar även hittas i eller i anslutning till gravar från järnåldern.

Rykten om inhuggna figurer

Att vi valde trakterna kring Emån för vårt inventeringsprojekt berodde på uppgiften som Claes Claesson fick vid sin fornminnesinventering i området år 1941. Äldre ortsbor kunde då berätta att det strax norr om Bäckseda kyrka, i bergssluttningen mot norr och Emån, skulle ha funnits inhuggna figurer i berget. Dessa var i formen av hjul, ringkors och fotsulor men vid slutet av 1800-talet hade den dåvarande markägaren fyllt upp med jord här och i samband med det hade hällristningarna täckts över.

En mindre provgrävning genomfördes hösten 1941, men inga ristningar hade hittats. Därför valde vi att starta vår inventering på platsen där hällristningarna enligt beskrivningen ska ha funnits. Med hjälp av en jordborr kunde vi dock ganska snabbt konstatera att jordmassorna upp mot berghällarna här var upp emot 40 cm tjocka och därmed fick vi inse att här skulle vi inte kunna hitta något.

Potential att hitta ristningar

Med Sven-Gunnars hjälp valde vi ut några andra platser att inventera där det skulle kunna finnas potential för att hitta hällristningar. Exempel på sådana är områden med fossil åker, alltså röjningsrösen efter äldre tiders odling, i närheten av gravrösen, på uppstickande berghällar i åkermark samt på lösa block i dessa miljöer. Närheten till vatten är också ofta ett utmärkande drag.

Ristningar hittas främst på jämna och täta stenytor och ofta placerades de på den högsta punkten på hällen eller blocket. Med detta i åtanke och försedda med varsin borste och en mindre hacka, för att kunna borsta bort mossa och ris från stenar och hällar, startade vi vår inventering. Under de tre dagarna kom vi att leta i områden i Myresjö, Näsby och Vetlanda socknar, nära Emån och sjön Grumlan.

Blev det några nya hällristningar?

Ja, totalt blev det sju nyupptäckta skålgropar på fyra olika platser. De två första hittade vi i närheten av gravfältet Illhargen i Bäckseda socken. Dessa var inknackade på ett större block i ett höjdläge med sluttning mot Emån i norr. Nästa skålgropsfynd gjordes inom en fossil åker i Bäckseda socken. Denna fanns på ett ensamt block som låg i ett höjdläge på en sluttning mot Grumlan i väster.

Den tredje platsen låg mitt i ett fantastiskt kulturlandskap i Drakulla i Myresjö socken med sluttning mot Grumlan i öster. Där, högst upp på ett stort flyttblock inne i en hage med nötkreatur, hittades en ensam skålgrop. Den sista dagen på vårt inventeringsprojekt hittade vi så tre skålgropar på krönet av ett parti med berg i dagen inom en fossil åker i Vetlanda socken. Även detta i en sluttning mot sjön Grumlan och Emån i väster.

För oss blev detta ett verkligt kompetenshöjande projekt som vi kan ha med i bagaget inför kommande fornminnesinventeringar.

Lotten Haglund, arkeolog

Fördjupning

Vill du fördjupa dig ytterligare i just ämnet skålgropar? Då ska du läsa den rapport som en av våra andra arkeologer nyligen publicerade.