Folkvandringstida offerfynd hittat i centrala Jönköping år 1927
Publicerat: 11 jun, 2018Våren 1927 kom ett spektakulärt fynd upp i dagen i samband med grävningsarbeten i centrala Jönköping. På två meters djup i mossmark hittades bronsföremål till flera ridsadlar. Det rörde sig om ett offerfynd från järnåldern i form av ett krigsbyte. Fyndet framkom i gatumark på den adress som idag motsvaras av Kanalgatan 38C-40A.
– Detta uppmärksammar vi nu apropå en aktuell arkeologisk utgrävning på Öster i Jönköping som länsmuseet utför in i juni månad i kvarteret Domherren, mellan Slottsgatan och Odengatan (gamla SAAB-tomten), bara drygt ett hundra meter sydväst om fyndplatsen från år 1927.
Fyndomständigheter
Fyndet framkom på dåvarande gatuadress, Kanalgatan 44-46, på två meters djup, i orörd kärrmark och en halv meter under torven vidtog ett naturligt bildat sandlager. Enligt Norberg påträffades fynden vid grävning för ”kloak” eller ”kloakledning”. Men av originaldokumenten att döma framgår att fyndet framkom vid ”kanalarbeten”. Det kanske inte har så stor betydelse vilken typ av grävningsarbeten det rörde sig om, men nu är i alla fall detta redovisat. Föremålen inskickades av Algot Friberg, Norra Smålands Fornminnesförening, till Statens Historiska Museum den 12 maj 1927. Fyndet inlöstes av riksantikvarien med 50 kronor som tilldelades upphittaren.
I skrivelse till Riksantikvarien den 12 maj 1927 i samband med inskickandet av fyndet till statens Historiska Museum beskrivs fyndomständigheterna av civilingenjör Algot Friberg, Norra Smålands Fornminnesförening, enligt följande: ”Under nu pågående kanalarbeten i Jönköping hittades nyligen här bifogade föremål, bestående av 11 ringar med vidsittande krampor, delvis ornerade – en med inlagda silverbleck -, 2+2+1 beslag, allt av brons, samt ett tunt silverbleck. Fyndet anträffades omkring 2 meters djup, i den smala Kanalgatan, söder om Vedtorget, där en sedan länge igenlagd kanal ingått.”
Mer uppgifter än vad som ovan angivits kring fyndomständigheterna finns inte. Uppgifterna är således mycket knapphändiga. Platsen för fyndet har aldrig undersökts arkeologiskt och vi har ingen kunskap om fyndplatsens utbredning, om anslutande konstruktioner eller mer detaljerade uppgifter om stratigrafin. Idag är fyndplatsens närområde avskuret av bostadshus på ömse sidor av Kanalgatan.
Våtmark på Öster
Stora delar av markområdet på Öster i Jönköping där fyndet uppdagades bestod förr av ett våtmarksområde med öppna vattenspeglar eller småsjöar som bredde ut sig åt söder mot nuvarande Rocksjön och Munksjön. Senare har våtmarksområdet vuxit igen och bildat kärr och mossmark vari föremålen kom att bevaras. På 1600- och 1700-talskartor över Jönköping Öster finns angivet kärr och mader utmed norra delen av Rocksjön .
I norr mot Vättern fanns troligen en brytning i form av en sandrevel i det inre av Jönköpingsbukten ungefär från Munksjöns utlopp i Vättern och vidare österut mot sandbankarna. På denna gränszon mellan Vättern och sjö- och våtmarksområdet har ur topografisk synpunkt rimligen funnits en färdväg, sannolikt med uråldriga anor, den enklaste passagen att färdas i öst-västlig riktning längs med Vätterns sydspets.
Mossmarkområdet på Öster har allteftersom staden anlades där år 1612 utfyllts tomt efter tomt med risbäddar, stenkistor, pålverk och utfyllnadsmassor i en eller annan form för att stabilisera och torrlägga markytan för bebyggelse och annan markanvändning.
Vid dagens nybyggnationer schaktas i regel mosslagren bort för att skapa stabil undergrund för större markexploateringar. Arkeologin har funnits med i Jönköping mer frekvent från senare delen av 1970-talet, men till dags dato har inga fler fynd av offerkaraktär har kunnat konstaterats vid de närliggande kvartersområdena som hittills arkeologiskt undersökts.
Sadelbeslagen
Fyndet består av 16 bronsföremål vilka har ingått i flera ridsadlar. I fyndet ingick även silverbleck vilka tyvärr sedan länge är förkomna. Föremålen består av elva sadelringar i varierande storlekar med vidhängande kraftiga omslagna krampor samt fem långsmala, något böjda beslag, samtliga i brons. Två av beslagen har en utvidgad del, i form av en rombiskt formad platta med kvadratiskt nithål och på ömse sidor av detta är två motställda masker. Två beslag är i ena änden utformade med drag av människoansikten. Ett beslag är utan dekor. Föremålen bär spår av slitage som tyder på att de brukats under lång tid. De är därtill något anfrätta av den sura miljö de legat i under cirka 1 500 år. Föremålen är mycket skickligt utförda. Ansiktsmaskerna är detaljerade med outgrundliga uttryck och på samtliga är håret tydligt format.
Medvetet förstörda föremål
Flera av föremålen bär tydliga spår av att ha medvetet förstörts. Två av beslagen är avbrutna. De bär djupa huggmärken och har sedan brutits av. De har därtill huggspår och skrapmärken i bronset. Fler av sadelringarna bär också huggspår och märlorna är förvridna och några av dessa har också brutits av.
Föremålens karaktär och åverkan på dem ses som en offerrit där segraren i en strid erövrat krigsbyte som till exempel vapen och hästutrustning varvid föremålen förstörts och offrats till gudar i vatten/våtmark. Krigsbyteoffer i denna form förekom under tidsperioden 200-400/550 e Kr. och finns bland annat beskrivet i de romerska källorna.
Liknande fynd av sadelutrustning har påträffats i Sösdala i Skåne (Näsman 2017). I Finnestorp i Västergötland har offerfynd av bland annat sadelring samt sadelbeslag kvarsittande i en träribba till en ursprunglig träsadel påträffats (Nordqvist 2006 s 41, 2017 s 87). Det finns en rad andra platser med offernedläggelser i Sverige och övriga Nordeuropa med hästutrustningsdetaljer och vapen. Av de större fyndplatserna kan nämnas Skedemosse på Öland och Illerup i Danmark.
Publicerat
Fyndet från Kanalgatan i Jönköping publicerades år 1929 av fil. lic. Rune Norberg i Meddelande från Norra Smålands Fornminnesförenings skrift, nr IX, tryckår 1929 under rubriken ”Ett folkvandringstidsfynd från Jönköping”. Norberg var då verksam som amanuens vid Historiska Museet i Stockholm. Senare publicerades fyndet i Jönköpings stads historia (1963) vari Holger Arbman, professor i Nordisk och jämförande fornkunskap vid Lunds universitet åren 1945-1968, bidrog med artikeln ”Jönköpingstrakten under förhistorisk tid”. Föremålen är daterade till 400-talet. Arbman såg det som mycket troligt att fyndet utgjorde del av ett större fynd.
Föremålen från Kanalgatan i Jönköping har senare uppmärksammats i andra vetenskapliga sammanhang. Dessa, samt Norbergs och Arbmans artiklar, finns redovisade i praktverket The Sösdala horsemen and the equestrian elite of fifth century Europe, red. Charlotte Farbach och Ulf Näsman (2017).
Rekonstruktion
Norberg presenterade i artikeln från år 1929 en rekonstruktion av sadelformen med beslagens placering (Norberg 1929:18). Sadeln var av typen klövsadel bestående av två sadelblad i trä, vinklade över hästens rygg sammanhållna med tvärkarmar/bommar. Sadeltypen är ålderdomlig men har brukats in i vår tid, sentida exemplar finns i museisamlingar. Den har använts som packsadel men också för ritt.
Senare reviderade Norberg utformandet av sadeln och även beslagens placering vilket presenterades i Holger Arbmans artikel 1963 (s 81). Norbergs båda rekonstruktionsförslag finns publicerat i The Sösdala horsemen vari Näsman redogör för den vetenskapliga problematik som uppstod ur Norbergs ursprungliga rekonstruktion (Näsman 2017 s 174).
Fynden nu utställda
Sadelbeslagen från Kanalgatan i Jönköping finns nu utställda i den stadshistoriska utställningen ”Minnen, människor, platser” i arkivhuset i anslutning till länsmuseet och stadsbiblioteket i Jönköping. Föremålen är inlånade från Statens historiska museum, Stockholm (Inv nr 18 359).
Har vi hittat mer?
Nå, hur gick det då med den arkeologiska undersökningen i kvarteret Domherren? Än så länge har inte hittats några offerfynd, men en rad andra intressanta rön har framkommit som upplyser oss om vad Jönköpingsborna odlade i sina kålgårdar på 1600-talet.
Offer i Huskvarnaviken
Från Jönköpingsbygden finns ytterligare scenarier med offer i våtmarksmiljö i Huskvarnaviken i Vättern, omkring fyra kilometer fågelvägen östnordöst om fyndplatsen i Kanalgatan. På Vätterns botten har vid olika tillfällen hittats dels en bronshalsring dels två bronssvärd. Fynden tillskrivs bronsålder, svärden period 3 (1300-1100 f Kr) respektive period 3- (1300-900 f Kr) och halsringen period 6 (700-500 f Kr) och är alltså äldre än fynden från Kanalgatan. Fynden i Vättern har tolkats som att det kan röra sig om offerfynd i ett dåtida våtmarksområde ut mot Vättern. Själva ritualen med halsring kan ha rört sig om offer till gudom och vapnen kan ha ingått i krigsoffer (Gutehall 1997).
Referenser
Arbman, Holger. 1963. Jönköpingstrakten under förhistorisk tid. Jönköpings stads historia. Del 1.
Gutehall, Anders. 1997. Huskvarnaviken – ett kulturlandskap under vatten. Det nära förflutna – om arkeologi i Jönköpings län. Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och stiftelsen Jönköpings läns museum LXVII.
Norberg, Rune. 1929. Ett folkvandringstidsfynd från Jönköping. Meddelanden Från Norra Smålands Fornminnesförening IX.
Nordqvist, Bengt. 2017. Offerplats Finnestorp. Grävredogörelse avseende arkeologisk undersökning 1902-2012. GOTARC SERIE C, Arkeologiska skrifter, No. 82.
Näsman, Ulf. 2017. Sösdala and Fulltofta: bridles and saddles. The Sösdala horsemen and the equestrian elite of fifth century Europe. Edited by Fabech, Charlotte & Näsman, Ulf, (sid 153-193).
Onlinereferenser
Nordqvist, Bengt. 2006. Offerplatsen i Finnestorp. Grävningsredogörelse över de arkeologiska undersökningarna utförda under åren 2000-2004. Arkeologisk undersökning av den fasta fornlämningen RAÄ nr 121 inom fastigheten Finnestorp 2:1 i Larvs sn, Vara kommun, landskapet Västergötland, Västra Götalands län.
GOTAR SERIES D. ARCHAEOLOGICAL REPORTS No 63
RAÄ Jönköping 31:1. http://www.fmis.raa.se
Arkiv
Jönköpings läns museums arkiv.
Museum
Statens historiska museum, Inv nr 18 359.
i Information
Kategorier
Kontaktuppgifter
Jönköpings läns museum
Informationsdisk