Krukmakarens verkstad

Under fem veckor under sommaren 2020 har vi haft förmånen att undersöka den nordvästra delen, av det som kommer att heta kvarteret Domstolen, intill Änkhusgatan och Slottsgatan i Jönköping.

Genom en tidigare utförd förundersökning visste vi att det finns lämningar efter en ugn där man bränt olika slags keramiska produkter. Vi hade hittat trasiga och felbrända krukor, skålar och fat. Tidigare har museet undersökt två krukmakerier från 1700-talet på öster, så nu hoppades vi att detta skulle vara ett med produktion under 1600-talet. Från skriftliga källor känner vi till namnet på några av dessa krukmakare som verkat i staden.

Ganska snabbt förstod vi att en krukmakare haft sin verkstad här under den första halvan av 1600-talet genom de fynd som kom fram i jorden. Speciella fynd är de anordningar för glasering av kritpipor som hittats i stor mängd. Själva kritpipan importerades i huvudsak från Holland. De tillverkades av en vit lera och var en vanlig vardagsvara under 1600-1700-talet. Här har krukmakaren lagt på grön och gul glasyr. Man tog en bit obränd lera, klämde till klumpen till önskad storlek, tryckte ner skaftet på pipan, lade på glasyren och brände den i ugnen. Sedan bröts pipskaftet av från stödet. Ett sådant stöd kunde innehålla upp till 30 pipor på samma gång.

Tomten som krukmakaren bodde på hade rester efter ett flertal byggnader; en verkstad med brännugn, drejplats och en trolig torkugn. Dessutom ett bostadshus i anslutning till verkstaden. Alla byggnader tycks ha uppförts under den första halvan av 1600-talet. Förutom en stor mängd trasiga kärl från krukor, skålar, fat och grytor med tre ben och ett handtag så hittades även rikligt med bitar av kakelplattor. De var avsedda för kakelugnar och såldes till förmögna borgare i staden. Mönsterförlagan kom från Tyskland. Motiven kunde innehålla bilder från bibeln, med pråligt klädda furstar, vackra blommor och fabeldjur. Kakelplattorna som påträffades i verkstaden var i de flesta fall felbrända. Men i bostadshuset fanns rester av husets egen kakelugn – den perfekta reklamen för vad som kunde beställas hos den skickliga krukmakaren vid Slottsgatan.

Ugnen visade sig vara ungefär 5,5 x 4,5 meter stor. Alla hela tegelstenar och material från ugnen som kunde återanvändas har tagits om hand redan vid rivningen av ugnskonstruktionen under 1600-talet. Det som återstod nu var en grundkonstruktion med ett tjockt lager av tegelflis, bränd och obränd lera där brännugnen stått och den svarta sotiga ytan där man eldat för att kunna bränna leran i ugnen. En mängd kasserad keramik, kakel och ugnsinredning hittades. Allt har vilat på stående störar som spetsats till i den ände som tryckts ner i en ursprungliga sanden och den ditlagda bädden av granris. Störarna kommer att skickas på dendro-analys för att få en årsringsdatering. Stockar från övriga byggnader och konstruktioner har också samlats in för att kunna ge en bild av när krukmakeriet vid Slottsgatan har uppförts.

Nu återstår att ta hand om allt keramiskt material som samlats in, ca 500 kilo, som ska tvättas och sorteras. Därefter följer analyser av leran och magringen och de olika formerna och mönstren. En skriftlig rapport kommer att framställas och i dagarna kommer en liten miniutställning med delar av detta fantastiska material att ställas ut på museet.

Se filmen: Krukmakeriet – en arkeologisk utgrävning mitt i Jönköping