Drönarbild med översikt över utgrävd yta mellan trafikerad väg och industribyggnad.

En rad med eldstäder i Hedenstorp

Publicerat: 5 feb, 2020

Inom Hedenstorps industriområde väster om Jönköping har Jönköpings läns museum gjort många arkeologiska undersökningar de senaste trettio åren. Det har rört sig om allt från kolningsgropar, kolbottnar och järnåldersgravfält till boplatser och historiska gårdslägen. Till dessa läggs nu ytterligare en undersökning  – den av ett område med eldstäder av närmast rituell karaktär. Platsen upptäcktes redan 1990 då en byggnad och en infartsväg skulle anläggas nära Trafikplats Hedenstorp. Förutom spridda eldstäder, det vill säga härdar, härdgropar och kokgropar samt en slaggvarp, resterna efter en medeltida järnframställningsugn och sentida kolningsgropar fanns också härdar på rad. I den norra delen där huset skulle byggas låg 13 härdar och i vägområdet längre söderut fem härdar. Mellan härdgrupperna låg en obebyggd tomt. De båda härdraderna hade samma nord–sydliga orientering och det var helt klart att de hörde ihop. Några av härdarna i den norra och södra delen daterades och det visade sig att alla var från folkvandringstiden, ca 400–600-talen e.Kr.

Fler eldstäder

År 2018 blev det så aktuellt att undersöka området mellan de båda härdraderna eftersom Jönköpings kommun skulle anlägga en ny trafikplats med tunnel mellan industriområdet och riksväg 40. Totalt skulle en ca 11 000 kvadratmeter stor yta beröras. Inför utgrävningarna fanns naturligtvis förhoppningen att hitta fler härdar med samma sträckning så att härdraden blev komplett. Och så blev det när det visade sig att 10 av de framschaktade härdarna låg i samma härdrad. Tillsammans med de sex härdarna som grävdes fram när platsen förundersöktes 2017 utökades så härdraden med 16 nya anläggningar år 2018. Härdarna låg ca fem meter från varandra och var liksom de från 1990 huvudsakligen rektangulära och fyllda med skärvsten och kol. Sammantaget innebär det att vi grävt fram en ca 220 meter lång rad med 34 härdar – en sträckning som säkert varit längre än så en gång i tiden.

Runt härdraden i den västra delen av undersökningsområdet låg även spridda härdar och enstaka härdgropar. En liknande anläggningskoncentration fanns även i den östra delen, bland annat några riktigt stora härdgropar. Däremellan var området i det närmaste fritt från anläggningar. Träkol från ett urval av de undersökta anläggningarna visade att veden som använts för att elda med kom från al, ask, björk, ek, hassel och tall. Kolet användes också för att datera anläggningarna. Tre härdar var från äldre bronsålder, ca 1400–1200-talen f.Kr. och ett par från medeltiden, ca 1300–1400-talen e.Kr. Övriga var från järnåldern. Härdarna och härdgroparna i den östra delen daterades till romersk järnålder, ca 0–400-talen e.Kr. medan härdarna i härdraden var folkvandringstida, alltså samma datering som härdraden 1990.

Vad betyder raden med eldstäderna?

För att förstå härdradens betydelse måste den relateras till det nästan fem kilometer långa nord–sydliga stråk med gravar och gravfält i form av stensättningar, högar, stenkretsar, domarringar, treuddar och resta stenar som omger undersökningsområdet. Några gravar och gravfält har undersökts, bland annat ett par några hundra meter från härdradens norra del. Dateringarna av de undersökta garvarna och fynden visar att de anlagts under romersk järnålder och folkvandringstid. Ytterligare ett gravfält i närheten som dock inte undersökts ligger ca 100 meter från härdradens södra del. Alltså har härdraden legat mellan ett gravfält i norr och ett i söder. En tänkbar tolkning är därför att härdraden haft  en ceremoniell betydelse. Kanske var härdarna tända samtidigt och visade, likt nutida marschaller, vägen till platser av betydelse – nutida festligheter och dåtida begravningsceremonier?

Härdrader som de i Hedenstorp är ett känt fenomen och har tidigare hittats i både Sverige och på kontinenten. Dessa eldstädsrader är äldre än den från Hedenstorp och dateras vanligtvis till bronsåldern. En sådan rad har också hittats i vår län, nämligen den som undersöktes i Råby, Skärstad socken 2008. Raden var ungefär 60 meter lång och bestod av 17 härdgropar med datering yngre bronsålder, ca 900–770 f.Kr. Härdrader från järnåldern är ovanligare men en har undersökts utanför Halmstad 2015. Där rörde det sig om en rad med sju till åtta rektangulära härdar som likt de i Hedenstorp låg i nord–sydlig riktning och med datering till folkvandringstiden. Gemensamt för alla härdrader oavsett ålder är att de anses ha haft rituella betydelser.

Vill du läsa mer om utgrävningarna finns rapporten Härdar i Hedenstorp av Lotten Haglund, rapportnummer 2019:16, att ladda ner från Jönköpings läns museums hemsida.

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Kristina Jansson

Arkeolog