Den medeltida stadskyrkan i Jönköping

Inför de arkeologiska undersökningarna i korsningen Västra Storgatan / Kyrkogatan hade vi förhoppningen om att hitta rester av den medeltida stadskyrkan. Efter bara några dagars schaktning infriades våra förväntningar.

Vi stötte på grundmurar till vad som måste vara kyrkan och nu är vi i full färd med att undersöka och dokumentera lämningarna. Vi har hittills fått fram grundmurar till långhuset, troligen den norra väggen. Muren är för närvarande, den 27 maj, cirka 15 meter lång i öst-västlig riktning och 2 meter bred. På några ställen har stenarna flyttats vid senare ledningsdragningar, men man ser tydligt de två ytterkanterna som består av större stenar. Söder om grundmuren till den norra långhusväggen, har ett mindre antal skelett framkommit som vi tror har blivit begravda inne i kyrkan.

S:t Nicolai

När S:t Nicolai kyrka började uppföras är oklart, men den bör rimligtvis ha etablerats senast under 1200-talets första hälft. Kanske fanns en föregångare redan tidigare att döma av bland annat kol-14-dateringar på tidigare framgrävda skelett inom kyrkogården.

Kyrkan har brunnit vid flera tillfällen, den första gången vi känner till var 1381 vid en vådeld, då kyrkan blev ”helt och hållet lagd i aska” som det står i de historiska dokumenten. Även hösten 1567 förstördes kyrkan i samband med att den danska armén passerade Jönköping. Jönköpingsborna hade då tillämpat den brända jordens taktik och helt enkelt bränt ner hela staden och tagit sin tillflykt till Visingsö.

Samma sak sommaren 1612 under Kalmarkriget då den danska hären närmade sig. Den medeltida kyrkan förstördes då också och några år senare sprängdes de sista ruinresterna bort för att ge plats åt slottsbygget. Gustav II Adolf hade då beordrat stadens borgare att flytta sina hus och gårdar från Väster till Öster där den nya staden skulle etableras.

Kyrkans placering

Läget för den gamla stadskyrkan finns markerad på flera kartor från 1610- och 1620-talet. De visar en rektangulär grundplan med en liten utbyggnad åt söder i den västra delen, kanske vapenhuset. Utifrån ritningarna kan kyrkans storlek uppskattas till cirka 30 meter lång och 15 meter bred.

Skelettfynd kopplat till kyrkogården har gjorts sedan 1800-talet. År 1999 undersöktes cirka 100 gravar i Kyrkogatan bakom Rådhuset, intill det som då var Svarta börsen. Ett antal skelett kol-14-daterades då, de äldsta från 1100-1200-talet. Ett skelett myntdaterades till 1583 eller senare.

Fortsättning följer…

Läs mer om platsen och vad vi hittat där tidigare. 

Mer att läsa

Kallerskog, Linnéa  mfl (2020). Gravar i Kyrkogatan: arkeologisk för- och slutundersökning med anledning av planerad ledningsdragning inom område med stadslager, RAÄ-nr Jönköping 50:1 (L1973:2508), i Kyrkogatan, Jönköpings stad, Sofia församling, Jönköpings kommun och län. Jönköpings läns museum arkeologisk rapport 2018:27. Jönköping.

Jansson, Kristina, Kallerskog, Linnéa & Nordström, Mikael (red.) (2023). Junakøpung: medeltidsstaden Jönköping och arkeologin : en artikelsamling. Jönköping: Jönköpings läns museum

Johanson, Erik O. & Johansson, Gotthard (red.) (1940). Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. Småland Bd 1, Jönköpings och Huskvarna kyrkor. Stockholm:

Areslätt, Tomas (1984). Jönköping. Medeltidsstaden 58. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus.