En kyrka i svart och guld
Publicerat: 6 okt, 2014”… ganska god smak” i Svenarum
Christian Molbech ger oss en levande bild av hur det såg ut för drygt 200 år sedan. På sin resa passerade han bland annat Svenarum och socknens då relativt nyligen utvidgade och omdanade kyrka. Han är mycket entusiastisk och beskriver kyrkan som både vacker och originell. Här ett litet utdrag ur hans ?Resa i Sverige åren 1812 och 1813?.
? ?Nära vid gästgifvaregården ligger kyrkan, en byggnad af sten i en ganska god smak, byggd i kors med tegeltak och af lagom storlek. Den är icke ny, men ombyggd för få år sedan. Man höll nu på att uppföra ett högt och ansenligt torn af huggen sten, som var ett slags skiffer. Jag fann verkligen mera än jag väntade, ? den vackraste landskyrka jag någonsin sett. Den är ljus, ganska snygg och väl inredd, och har i det hela någonting originelt och ovanligt, icke obehagligt i sitt inre. Alla bänkar äro målade i svart med gula lister, och predikstolen likaledes svart med förgyllda ornamenter. Detta gjorde en sällsam effect och har ett högtidligt och sorgligt utseende. Den myckna svarta målningen sticker af emot det starka ljuset, ungefär såsom svarta likkistor i ett väl upplyst capell. Man kunde också säga, att kyrkan har likhet af ett stort grafchor, hvilket åter många förgylda siraterna på altare, predikstol och orgelverk synas vederlägga. Det sednare är midt emot altaret, träwerket svart, med silfverblanka pipor, och rika förgyllta ornamenter ofvantill. Jag fann det både vackert och smakfullt; i hela den sköna kyrkan fanns ingenting som stötte mitt öga, utom de fyrkantiga fenstren och den platta takpanelningen.? ?.
En kyrka i svart och guld, något som vi också i nutid har haft möjlighet att se. Under vintern 2013 och våren 2014 restaurerades hela kyrkan invändigt. Bland annat så målades all inredning om. För att få ett gott resultat var man tvungen att skrapa ner till det innersta målningsskiktet, då det var stora problem med att senare färglager flagnade och släppte. Detta gjorde att vi som var på plats och följde arbetena fick en liten glimt av hur det kan ha sett ut.
Inredningen i Svenarums kyrka var svartmålad under i stort sett hela 1800-talet. Den målades 1806 och förblev så fram till år 1901 då den ommålades i vitt och brunt. Rent stilhistoriskt är det här spännande. Vanemässigt tänker vi oftast sent 1800-tal när vi ser inredningar och möbler i svart och guld, men den färgskalan kan förknippas både med sengustaviansk tid, det vill säga sent 1700-tal och med emirestil som i Sverige slå igenom ungefär i samband med Jean Baptist Bernadottes trontillträdande år 1810.
Nu har den nyrestaurerade kyrkan i Svenarum åter tagits i bruk, den är målad i en ljus färgskala och följer därmed 50-talets färgsättning. Att få se den svarta färgen var som att en tidslucka öppnades för oss under en kort period.