Lite om Waldemar Lorentzons konst i Småland

Kyrkomåleri förknippar vi främst med det som skapades i de gamla sockenkyrkorna från medeltid fram till klassicismens genombrott omkring 1770, när det blev modernt med mer återhållsamt dekorerade kyrkorum med Ordet i centrum. Kyrkomåleriet återkom under 1800-talets andra hälft med textband, kvadermålning och en del figurframställningar, men detta konstuttryck kom snart att få en hård dom. Det tidiga 1900-talets smak föraktade det mesta av föregående generations målerier. Därför gick också mycket förlorat vid invändiga ommålningar. Kyrkomåleriet under efterkrigstiden har emellertid ofta varit av hög kvalitet och bevarats. Konstnären Waldemar Lorentzons verk är exempel, som förekommer i flera kyrkor.

Waldemar Lorentzon bildade tillsammans med ett par kusiner och några andra konstnärsvänner den så kallade Halmstadgruppen 1929. I ett tidigt skede präglades medlemmarnas konst av främst surrealismens idéer om att ta sig bortom logikens regler för att locka fram det undermedvetna.

I slutet av 1930-talet engagerade sig Lorentzon i den så kallade Oxfordgruppen, som senare blev MRA (Moral Re-Armament). Intresset för religiösa frågor gjorde att han från 1950-talet merendels kom att ägna sig åt kyrkligt måleri. I Småland finns det flera exempel på detta!

Ett tidigt exempel är målningen i kortaket i Reftele kyrka från 1932 (se bild ovan). Temat för målningen är bibelordet: ?och han utsände de tolv till att predika Guds rike och göra de sjuka helbrägda?.

På 1950-talet skapade Lorentzon ytterligare två kortakmålningar ? en i Ryssby kyrka (Se bild till vänster) nära Ljungby och en i Månsarps kyrka (se nedan) söder om Jönköping. En likhet mellan dessa är att Kristus framställs inom en mandorla ? en mandelformad gloria. På ömse sidor om Kristus finns figurframställningar, som illustrerar konstverkets tema. I Ryssby kyrka framställs frälsningshistorien och i Månsarps kyrka är konstverkets tema Kristi återkomst.

Text: Anders Franzén, bild: Robin Gullbrandsson och Anders Franzén