En upplyst prost – något om "biskopen av Västbo"

Prästgården i Villstad, under 1800-talet ett centrum för kultur och bildning.

Kyrkbyn i Villstad är en angenäm avstickare från Nissastigen. Miljön med gravfält, kyrka, skola, kyrkstallar och prästgård har mycket att berätta. En person som verkligen satte sin prägel på bygden var kyrkoherden och sedermera prosten Daniel Nordin. Han föddes i Östra Torsås i Värend 1778 som son till lantbrukare. Eftersom han tidigt visade fallenhet för läsning så blev det studier i Växjö och till slut Uppsala. Som prästvigd hamnade han 1808 som bataljonspräst i finska kriget. 1812 tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Villstad, endast 34 år gammal. Härvidlag så ”konserverade” han föregångarens änka, vilket dock blev ett barnlöst äktenskap. 1828 blev han kontraktsprost i Västbo. Denna position innehade han till sin död 1854. Hans gravsten finns än idag att beskåda på kyrkogården i Villstad.

Daniel Nordin (1778-1854), under flera decennier kyrkoherde i Villstad och prost i Västbo. Han var ett gott exempel på 1700- och 1800-talets upplysta prästerskap, mån om landsortens utveckling och dess invånares väl och ve, därtill entusiastisk fornvän.

Nordin var starkt påverkad av samtidens upplysningsidéer och moderniseringsiver, något som inte alltid uppskattades av den konservativa allmogen. Men Nordin hade en stark vilja och tålamod, så nog fick han i slutänden ofta som han ville. Inte för inte kallades han av sin vän Tegnér för ”biskopen av Västbo”. Nordin var som medlem av Jönköpings läns hushållningssällskap en förespråkare av jordbrukets förnyelse och gick själv före i brukandet av Prästgårdens marker. Det sociala ansvarstagandet var ett annat viktigt område. Nordin var den drivande kraften i såväl bygge av sockenmagasin, som fattigstuga och folkskola. Det omfattande supandet i anslutning till helgerna och gudstjänsterna var en nagel i ögat som ledde Nordin till att grunda en nykterhetsförening och köpa upp grannfastigheten där klockaren (!) bedrev utskänkning.

Höggravfältet bakom prästgården höll kyrkoherde Nordin i fint skick som park. Han lät också sätta upp ett litet grekiskt tempel som lusthus!

Ur ett antikvariskt perspektiv är Nordin särskilt spännande i sin egenskap av fornvän. Redan 1818 gick han med i det nygrundade Götiska förbundet och inventerade fornlämningarna i och kring Villstad. Han var därvid först med att uppmärksamma gravfältet i Smålandsstenar och verka för dess värnande. På ”bakgården” där hemma i Villstad hade han också ett vackert höggravfält från järnåldern. Detta blev en romantisk förlängning av prästgårdens trädgård. Mellan gravarna satte han upp ett litet åttkantigt trätempel i grekisk stil. Se där, en vacker bild av det prästerliga lärdomsidealet under 1800-talets första decennier!

Robin Gullbrandsson