Kataloghus och trädgårdsideal

För några år sedan genomförde vi tillsammans med de andra småländska länsmuseerna ett gemensamt projekt kring en del av vår stolta historia och samtidsarv – trähusindustrin. Trähusindustrin med de monteringsfärdiga husen är och har till stor del varit koncentrerad till de tre Smålandslänen. Det finns ingen tillförlitlig statistik men minst hälften av alla kända företag har sin hemvist i Småland. Många kan man direkt placera utifrån företagens namn, så som Eksjöhus, Anebyhus, Smålandshus, Fogelforshus, Gullringshus, Hultfredshus, Myresjöhus och Åseda-hus för att nämna några i raden.

Katalogerna var från 1920-talet och framåt en viktig marknadsförings- och försäljningskanal, men de berättar också om sin samtid, om familjestruktur, boendenormer och ideal, klass- och könsroller.

Synen på trädgården och hur den förändras över tiden är påtagligt i materialet, från att husbehovsodling var en viktig del av mathållningen till de amerikanska villaidealen med gräsmatta och pool. 1960-talet känns som en vattendelare, här är två exempel från en katalog från 1964 för Gullringshus, där man kan möta de två spåren paralllellt. I den ena bilden ser vi en trädgård som i stort sett upptas av ett rejält och välskött trädgårdsland med kål och andra grödor, bärbuskar och frukträd. Fastighetsägaren är flitig med spade och skottkärra.

På den andra bilden är trädgården en plats för lek, rekreation och avkoppling. Trädgårdsarbetet begränsar sig till att klippa gräset och kanske ansa de städsegröna buskarna. Maten handlar man i snabbköpet och den lediga tiden tillbringas i en solstol på altanen.

Katalogerna utgör ett spännande och tankeväckande material utifrån många aspekter.

Inom ramen för projektet inventerade vi vilka företag som fanns (2004) och har funnit i respektive län. Vi skrev en bok Kataloghuset, det egna hemmet i byggsats och vi producerade en utställning som vandrade runt i regionen. Vi lärde oss mycket om en stor del av den anonyma bebyggelse som ibland och delvis oförskyllt talas om i lite nedsättande ordalag.

Ett omfattande material som vi lär återkomma till i fler inlägg framöver.

Britt-Marie Börjesgård