S:t Laurentii kapell på Visingsö – en kyrka för mycket?
Publicerat: 13 okt, 2015Idag ligger ruinen av S:t Laurentii kapell (RAÄ 28:1) på en rofylld plats; en liten slåtteräng inne i skogen norr om Brahekyrkan på Visingsö. Men vad representerar den anonyma byggnadslämningen? För vem har den varit avsedd och när är den uppförd? Varför finns det en ?extra? kyrka mitt emellan sockenkyrkorna Ströja och Kumlaby? Frågorna hopar sig när man börja se lite närmare på kapellet. Men i april 2015 startade ett projekt som kanske kan finna åtminstone en del av svaren!
?Per Brahe, greve till Visingsborg, friherre till Kajana reste denna sten 1679 till minne av ett mycket gammalt kapell? Så lyder texten på den minnessten som länge stod uppe på ruinkullen. Och kapellet är känt sedan slutet av medeltiden, då det förekom i Linköpingsbiskopen Hans Brasks lista över stiftets kloster, kyrkor och kapell. Där omtalas år 1515 Laurencii in Visinxö som ett av 46 kapell utan egen präst. Ruinen grävdes fram sommaren 1940 under ledning av landsantikvarie Egil Lönnberg. Vad som då frilades var grunden till en rektangulär stenbyggnad med måtten 8,5 x 6,8 meter. Dess golv var belagt med flata skifferhällar och mot den östra väggen fanns resterna av ett murat altare. I rasmassorna påträffades bitar av putsbruk som bar spår av kalkmålningar. Traditionen om en kyrklig byggnad hade visat sig stämma.
Idag, 75 år senare, har forskningen kring S:t Laurentii kapell på Visingsö återupptagits. Ett generöst bidrag från Lennart J. Hägglunds Stiftelse för Arkeologisk Forskning och Utbildning möjliggjorde en undersökning med georadar på kapelltomten. Inför karteringen fanns det en rad frågor att besvara. Förekom det till exempel några gravläggningar på platsen? Kunde man i så fall se spår efter någon bogårdsmur eller ett dike kring gravplatsen? Och har man haft planer på att bygga en större kyrka; något som antyds av den breda öppningen i kapellets västvägg?
Arbetet genomfördes under påskhelgen och nu kan vi presentera de första preliminära tolkningarna. Det verkar som om kapellet har uppförts på en utschaktad gravhög som omgivits av ett grunt ringformat dike. Och ett stabilt underlag var nog inte fel, eftersom byggnaden legat invid en gränszon mellan fast mark och sankare partier vilka ingått i ett större våtmarksområde, Hästakärret. Samtidigt skall man inte bortse från den uppenbara symbolik som ligger i att utnyttja en äldre, hednisk grav som plats för en kyrkobyggnad. Det kan ses både som ett avståndstagande från den gamla tron och som ett sätt att hävda kontinuitet över ett religionsskifte. Kanske handlar det om en blandning av båda delarna? Intressant nog ligger ytterligare en gravhög bara drygt 70 meter norr om S:t Laurentii kapell. På dess idag tillplattade krön stod under 1800-talet en mindre väderkvarn. Gravhögarna har varit jämförbara i storlek, den bevarade (RAÄ 32:1) är 14 meter i diameter, medan högen under kapellet har mätt 16 meter, inklusive ringdiket. Det finns också skriftliga uppgifter om minst två försvunna gravhögar till i närheten av ruinen.
Hur var det då med eventuella kristna gravar i anslutning till S:t Laurentii kapell? Det finns i och för sig några gropar inom det karterade området, men det förefaller rimligare att i nuläget tolka dem som spår efter rotvältor. De verkar vara alltför grunda för att kunna utgöra medeltida begravningar.
Då känns de byggnadslämningar som påträffades alldeles väster om ruinen avsevärt mer intressanta. Där registrerades vad som tolkats vara en hård golvnivå, omgiven av antingen en glest lagd stensyll eller stora stenskodda stolphål. Men vad representerar då detta? Är det lämningarna efter en äldre kyrka som framträder på skärmen? Eller ett samtida långhus av trä, uppfört intill ett kor byggt i sten? Kanske är det istället en del av ett medeltida härbärge; en institution som haft behov av ett eget gudstjänstrum? Alla tre förslagen går tillbaks på äldre forskning och kan i dagsläget verka ungefär lika rimliga.
Undersökningen med georadar har gett upphov till en rad nya frågor. Men nu vet vi att marken intill ruinen rymmer spännande lämningar. Nästa steg blir att söka pengar för att kunna gå vidare till en regelrätt utgrävning. Arbetet med S:t Laurentii kapell på Visingsö har bara börjat!
i Information
Kategorier
Kontaktuppgifter
Jönköpings läns museum
Informationsdisk
Ursäkta, men det finns faktiskt dokumenterat i äldre handlingar vad den kyrkan/kapellet var till för och även en del olika händelser som hände där. Kan inte för ögonblicken komma ihåg om nedtecknandet var samtida med sista allvarliga händelsen. Ber att få återkomma med detta då jag inte har möjlighet att besöka Vadstena där en del av uppgifterna finns i Landsarkivet eller gå till UB här i Göteborg där jag vet att det finns omnämnt i ett av de olika Diplomatarierna. Har dock inte någon utgåva från den tiden hemma i min lägenhet.
Alla pusselbitar är välkomna i sökandet efter berättelsen om S:t Laurentii kapell på Visingsö – inte minst skriftliga omnämnanden. Spännande!
Det var när jag höll i Studiefrämjandets forskningsprojekt Vreta, Kaga och Ledbergs sn ett år i mitten av 90-talet som jag ”sprang” på uppgifterna. Var i samband med att jag följde upp uppgifter vi fått bl.a. från en av ättlingarna till Sverker d.ä. som då bodde på en gård 800 meter ifrån Sverkers kända går. När jag kollade kungasläkterna vidare så kom en hel del uppgifter om Visingsö fram som biprodukt. Ska återkomma så snart jag kan dock knappast före jul.
Det ser vi fram emot!
Vi har uppgifter om detta Ordenskapell som sedan gammalt fanns redan på 1150-talet.
Om ni är intresserade kontakta oss.
Mvh Lars Erik Bergqvist IHS+OFMC
Hej! Jag är väldigt intresserad av vad ni fått fram för information om denna plats och Visingsö i övrigt…..min farmors familj kommer ifrån Visingsö o har bott där så långt bak i tiden vi vet…maila mig gärna på 1073gustafsson@telia.com om ni har info ni vill dela med er av