Bronsålder i Råslätt – Jönköpings läns museum

Bronsålder i Råslätt

Publicerat: 8 aug, 2023

Se på bilden här ovanför! Innan vi satte grävskopan i marken hade vi ingen aning om att det här, nära bostadsområdet Råslätt i Jönköping, fanns en grav från bronsåldern.
En nästan 3 500 år gammal grav! Och som grädde på moset gömde sig också en mycket yngre skatt i jorden…

Vi arkeologer var där och gjorde en första utredning hösten 2021, eftersom Jönköpings kommun planerar att utvidga idrottsanläggningen som strax intill. Vi vet att det ligger en större bronsåldersgrav några hundra meter norrut, på en plats som kallas för Döskallehöjden. Vi vet också utifrån historiskt källmaterial i kartor och texter, att Råslätt en gång var en by med fyra gårdar.

Namnet Råslätt, som tidigare skrevs Raslaet, dyker upp i de skriftliga källorna redan under medeltid, år 1385. i ortnamnet Råslätt betyder gränsmärke eller rågång och slätt står för jämn gräsmark. I en karta från 1788 är området där vi fann graven beskrivet som ”odugligt”. Då syftade man på hur marken lämpade sig för odling. Men för oss arkeologer skulle den visa sig vara allt annat än oduglig.

Stensättningen som den såg ut när vi rensat fram stenpackningen

Hösten 2021 fann vi en svag förhöjning med stenar, den gravtyp som vi benämner stensättning. Ett år senare kom vi tillbaka för att undersöka och ta bort graven. Den stenpackning som vi fick fram var oregelbunden i formen och ungefär 5 meter stor. I jorden mellan och under stenarna hittade vi keramikskärvor och små bitar av brända ben. Det här var alltså spår efter brandgravar, där man hade kremerat sina döda och sedan spridit ut några få fragment från benen och gravbålet i stenpackningen.

Analysen som vi gjorde av de brända benen visade att de kom från människa. Dateringen som vi gjorde med hjälp av kol 14-metoden pekade på att stensättningen var anlagd för nästan 3000 år sedan, 1000-500 f.Kr.

Emma rensar fram stenpackningen i botten av en stenkista. Här syns också hällarna som låg som ett lock över graven.

Två äldre gravar

Det visade sig att inte bara stensättningen fanns på platsen, för under stenpackningen låg också två stenkistor. De var ungefär 1 x 3 meter stora och uppbyggda med kantställda stenhällar som väggar och stenhällar som ”lock” över graven. I botten låg en fint lagd stenpackning av mindre stenar, den såg nästan ut som en kullerstensbeläggning. De här två kistorna var med andra ord äldre än den överliggande stensättningen och i dessa hade man inte lagt ner brända människoben utan en hel kropp. När en kropp inte bränns förmultnar den mycket fortare än benen som samlas in från ett gravbål. Därför fanns inget kvar av de individer som lagts ner i gravarna, men vi fann däremot de fina gravgåvorna som de fått med sig.

Vackra gravgåvor

I den ena kistan låg en pincett i brons och en pilspets i flinta. I den andra en dubbelknapp och ännu en pincett, båda i brons. Utifrån hur fynden ser ut kan vi datera gravarna till 1500-1100 f.Kr. Dubbelknappen har en cirkelornamentik som var mycket populär under den här perioden och knappen fungerade som en hängare i t.ex. en livrem. Det var ett sätt att fästa och få med sig vapen eller redskap på. Pincetter är relativt vanliga fynd i bronsåldergravar och tolkas ha hört till den tidens hygienartiklar. Tidigare kopplades de främst ihop med mansgravar, men det har förändrats något och nu kan forskarna se att även kvinnogravar innehåller pincetter. Efter en koll i mikroskop har vi fått veta att den fina spetsen i flinta har haft ett skaft men aldrig använts. Pilspetsen har troligen tillverkats för att få följa med i graven.

Dubbelknappen som var ungefär 2,5 cm i diameter.

Pincetten som var ungefär 5 cm lång.

Pilspetsen i flinta.

Intill graven fann vi, med hjälp av metalldetektor, ännu ett fynd från den här tidsperioden. Det var en så kallad tutulus, en liten knapp som ser ut som en hatt. De har inte fungerat som knappar för att hålla ihop tyg utan främst varit dekoration på kläder eller läder som bälten eller seltyg. Vi får tänka oss att bronsföremålen som vi ser idag inte var gröna och ärgiga från början utan guldglänsande.

Tutulusen som var ungefär 1,5 cm i diamter.

En oväntad tidskapsel

Vad var det då för annan skatt som vi hittade och som var 3500 år yngre än bronsålderföremålen, med andra ord från vår egen tid? Jo, det var en tidskapsel som några barn grävde ner den 16 juni 1984 tillsammans med brev där de berättade vem de var. Där låg också småsaker som mynt, snäckor och tidningsurklipp samt en hälsning där de bad att den som en gång i framtiden hittade skatten skulle höra av sig. Och det har vi gjort.

En av tjejerna bor nu i USA och kommer ihåg dagen när de grävde ner sin skatt på platsen. Då visste de förstås inte att de satt på en annan form av tidskapsel, en grav som var flera tusen år äldre!

Tidskapseln med brevet från 1984.

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Anna Ödeén

Arkeolog