Ät lagom ost i gummistövlar

Vad får man egentligen göra under feriepraktik hos oss? Förra sommaren skrev ungdomarna en blogg om hur våra gamla grejer kan få oss att fundera på hur vi tillsammans kan skapa en mer hållbar framtid! 

Under vår feriepraktik fick vi titta på många olika föremål och sedan välja ut två som vi tyckte var spännande. Vi valde ett ostkar från Ljungby och ett par gummistövlar från Gislaveds gummifabrik. Ostkaret valde vi eftersom det fanns en spegelvänd text inuti som sedan skulle stå på osten när den var klar. Vi tyckte att detta var en väldigt spännande tillverkningsteknik. Gummistövlarna fångade oss för den fina designen och för att de tillverkades och användes för inte så länge sen.

Gummistövlarna är i storlek 24, alltså för barn. De är tillverkade på Gislaveds gummifabrik som var aktiv till 1970-talet. De är gjutna i vitt gummi och har foder av vit filt. De är spruckna och gulnade för att gummi är ett material som torkar med tiden. De är inköpta från secondhandbutiken Myrorna.

Det gamla slitna ostkaret är en form gjort av trä och tillverkades i Ljungby i Småland runt åren 1859-1899. Färgen är en dov brun nyans och karets storlek är 160 mm bred, 100 mm hög och 230 mm lång. Tekniken är utskuret trärelief med fina mönster. På insidan kan man urskilja en skuren spegelvänd text där det står ”ät lagom ost”. När osten sedan har stelnat och man tar bort formen står den spegelvända texten åt rätt håll. Ostkaret används för att forma koagulerad mjölk till ostmassa och för avrinning av vasslan och på så sätt fick man hårdost.

Hållbar framtid

Vi funderade utifrån de globala målen hur de här föremålen kan hjälpa oss att hitta lösningar för en mer hållbar framtid. Vi tycker dessa globala mål passade bra till föremålen: Ingen hunger, Ingen fattigdom, God hälsa och välbefinnande, Hållbar konsumtion och produktion & Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Men det visade sig vara svårt att hitta en lösning, eftersom det oftast finns olika sidor av problem som ibland är positiva och ibland negativa.

Då gummistövlarna är fabrikstillverkade ger det fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt för arbetare och konsument, det är positivt. Men vi tror att detta är mindre bra ur klimatsynpunkt eftersom man började massproducera vilket leder till en högre konsumtion då priserna blir billigare, dock är det hållbart ekonomiskt för privatpersoner, tack vare arbetsförhållanden som tillät låga priser. Sättet som denna produkt blivit producerad på, i en fabrik har lett till att konsumtionen ökar när produktionen går fort och är billig. Detta gör att mindre värde och omsorg läggs på produkten av konsumenten vilket gör att användningstiden för den blir mindre. Om produktionen är begränsad, anpassas konsumtionen efter det.

Arbetskraft från andra länder

En stor del av arbetskraften i Gislaveds gummifabrik var finska arbetskraftsinvandrare som hade det svårt att få arbete i hemlandet Finland. Idag i Sverige lever arbetskraftsinvandringen fortfarande kvar då vi använder folk från andra länder som till exempel kan städa eller plocka bär, då svenskar inte vill göra det, då det innefattar hårt arbete. Men vi svenskar åker också till andra länder för att jobba och få bättre betalt. Ett exempel är Norge, dit svenska sjuksköterskor åker för att få bättre betalt för samma jobb.

Med ingen hunger menar vi att ostkaret var ett sätt att få fram mat och man kunde tillverka sin egen mat med hjälp av dessa köksredskap, samt att man hade kunskap om hur man tillagar maten och använder sig utav redskapen. Att man inte slösar och visar omsorg om det man har, för man visste hur mycket jobb det krävs för att göra en ost. Det är en positiv effekt.

Billigt med massproduktion

När man pratar om god hälsa och välbefinnande tycker vi att det kan vara negativt om kosten varit ensidig. Eftersom man inte fick i sig alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Idag kan vi importera och köpa all nyttig mat vi behöver. De positiva var att maten var närodlad och inte produceras av storjordbruk. Storjordbruk är oftast väldigt besprutade och sen odlar man stora ytor. När man odlar mycket på samma mark blir marken näringsfattig och även maten som odlas där. Men den är billigare och producera och fler kan köpa billigare mat.  Idag är den närodlade och ekologiska maten dyrare än förr när man odlade det själv. På så sätt tror vi att fattiga personer får i sig mindre hälsosam mat, i och med att det är billigare med massproduktion.

Hur får vi en mer hållbar konsumtion?

Vi tror att det finns flera tillvägagångsätt för en mer hållbar konsumtion, produktion och ett hälsosammare liv. Här är några förslag som vi tror alla kan vara med på och bidra med på sitt sätt.

• Vi kan införa sockerskatt som i Norge, så att man minskar på sockret och äter nyttigare. En annan lösning är att höja odlares lön. Priset på mat blir då högre, men då är man mer noga med att inte slänga mat och minskar överkonsumtion.
• Andra sätt är att handla begagnat, laga, återanvända & återbruka, samt visa omsorg om det man har. Om man skänker sina oanvända saker till andra får de längre livslängd och minskar onödig konsumtion. Så får fattiga människor även en bättre livsstandard.
• Producenter kan använda mindre plast och giftiga ämnen i sina föremål. Om det finns fler möjligheter för konsumenter att skicka in trasiga saker som kan bli lagade. Då kan konsumenter köpa återbrukat, närproducerat och handgjort.

Alla kan visa omsorg om det man har!

Av: Filippa Dreier, Landja Ari Mohammad, Lavin Ari Mohammad, Olivia Yeboah, Jennifer Jagenheim, Alexander Melke, Dunia Ali Abbas och Isac Bergström.

Vill du också göra feriepraktik hos oss?

Under årets feriepraktik tar vi sikte på keramik. Utforska och skapa med ett uråldrigt material som än idag har stor betydelse i våra liv. Feriepraktiken är ett samarbete mellan Region Jönköpings län och Jönköpings läns museum. Är du mellan 16-19 år och intresserad av feriepraktik hos oss? Ansök senast 12 april