Hörnebo skiffergruva

Trakten kring Fröderyd är geologiskt intressant, med tillgång på malm- och mineraler. Under 1700-talet bröts både koppar och järnmalm i socknen. Fredriksbergs koppargruvor, söder om Årset, startades på 1760-talet och drevs till början av 1800-talet, troligen utan vidare lönsamhet, då bolaget beviljades skattefrihet. Omkring 1850 togs driften upp igen. Det nya bolaget startade brytning av skiffer i Karstorp, på gränsen mot Hörnebo och tillverkning av takskiffer tog fart. År 1864 invigdes Södra stambanan, med stationen i Sävsjö var delar av transportproblemen lösta.

I Jönköpingsposten från mars 1866 kan man läsa om en svår olycka i anslutning till skifferbrottet, två personer omkom och flera skadades. I förhören framkom att någon varit ovarsam med sprängolja, som det tidiga nitroglycerinet kallades. Trots olyckan fortsatte verksamheten och i samma tidning kan man läsa att företaget är med på en industriutställning i Stockholm.

År 1873 bildades Fredriksbergs skiffer-aktiebolag och stora investeringar gjordes vid gruvan. En järnväg lades i tunnel från gruvans botten för transport av den brutna stenen för bearbetning vid de nybyggda verkstäderna. Spåret gick sedan vidare till Hörnebo göl där skrotsten tippades. 42 personer arbetade vid brottet 1875, varav 17 med sprängning och transport, de övriga med klyvning och huggning av skiffern. Man tillverkade framför allt takskiffer.

Den färdiga stenen kördes med häst och vagn till stationen i Sävsjö, för transport till Stockholm, Lund och Malmö. I Sävsjö man ännu kan se era hus som täcks av Hörneboskiffer. Omkring 1880 lades verksamheten ner, men togs tillfälligt upp igen i början av 1900-talet.

De inhägnade gruvhålen och bergen av skrotsten på båda sidor om vägen minner om verksamheten. Den långa tunneln, från gruvhålets botten finns kvar och man kan gå in i dagbrottet, ficklampa och gummistövlar rekommenderas.