Tomtabackens luftbevakningstorn

Tomtabacken är Götalands högsta punkt – 377 meter över havet – och här har man en strålande utsikt.

Under 1930-talet drabbades landet av flera svåra skogsbränder och för att motverka detta uppfördes en rad brandbevakningstorn i ett nätverk över landskapet. Ifrån dem skulle man tidigt upptäcka, lokalisera och slå larm om skogsbränder. Under andra världskriget hade tornen ytterligare en funktion genom att man kunde spana efter fientligt flyg.

Luftbevakningstornen bemannades ofta av kvinnlig personal, som skämtsamt kallades tornsvalor. Utöver kvinnor var det ofta värnpliktsbefriade män som gjorde en insats här inom den frivilliga luftbevakningen.

Luftbevakningen innebar att observatören skulle notera alla flygplan inom syn- och hörhåll och till sin hjälp hade man kikare. Flygplanstypen skulle identifieras och rapporteras enligt en sifferkod. Observatören kunde också rapportera om luftlandsättningar, brandrök och väder.

Tornet på Tomtabacken uppfördes 1942 av den statliga myndigheten Luftskyddsinspektionen och det kunde både användas för spaning på fientligt flyg och upptäckt av skogsbränder. Torn av denna typ består av ett metallskelett och en plattform överst och de levererades som byggsatser.

Det skapades också andra högt placerade bevakningsplatser. En sådan ordnades exempelvis inbyggd i den takryttare som sitter på Torpaskolans tak i Jönköping.
Efter kriget upphörde militären att bemanna tornen dagligen och i stället användes de endast vid övningar. Att hålla en kontinuerlig brandbevakning blev också för dyrt och därför blev vissa torn i första hand utflyktsmål, som här på Tomtabacken. Luftbevakningstornens optiska observationer ersattes fram på 1960-talet av exempelvis radarobservationer. Flygplanens betydligt högre hastighet gjorde den optiska bevakningen ineffektiv – radarsystemen hade högre precision.

Ladda ner texten i pdf-format på svenska

Tomtabackens luftbevakningstorn, Pdf 1Mb