Fornbolmen
Den tidigare sjön Fornbolmen bildades när inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 12000 år sedan. Till en början sträckte sig denna issjö från nuvarande södra Bolmen upp till iskanten strax norr om Vätterns södra spets.
När vattenflödet från avsmältningen avtog efter hand separerades sjön från isen och en självständig fornsjö skapades. Arkeologiska och geologiska iakttagelser pekar på att sjön minskade i omfattning runt 5200 f.Kr och den kan alltså i sitt största skede ha omfattat en period på nästan 7000 år.
Geologen Erik Nilsson behandlade på 1960-talet Fornbolmens historia. Han kom fram till att sjön, i vissa delar, sträckte sig från nuvarande södra Bolmen till Vaggeryd i norr och från Reftele i väster till sjön Vidöstern i öster.
När isen smälte och inte pressade ner markytan längre började den höja sig igen. Resultatet blev en oregelbunden landhöjning så att sjön började ”tippa” söderut. Länge skedde sjöns avrinning ut i Nissan via pasströskeln vid Reftele. Till sist tog tippningen dock ut sin rätt och skapade en ny, sydligare avrinning i södra Bolmen, vilket medförde en snabb sänkning så att Fornbolmen sjönk tillbaka, vilket måste varit omvälvande för människor som levde kring sjön.
Ur arkeologisk synvinkel är Fornbolmen intressant. Redan i början av 1900-talet uppmärksammades potentialen här när det gäller stenåldersforskningen. Ett mål för de tidiga forskarna var att försöka kartlägga invandringsvägarna till Småländska höglandet, men de uppmärksammade också boplatsernas förhållande till Fornbolmens strand. Från och med 1990-talet har Jönköpings läns museum undersökt boplatser i exempelvis Anderstorp, Forsheda, Reftele och Smålandsstenar.
Vid den tidigare strandlinjen för den forna sjön, cirka 150 meter över havet, hittar vi idag rester av boplatser och lösfynd från äldre stenålder. Boplatser påträffas kring hela Fornbolmens forna strand, men man kan tydligt urskilja ett intensivare utnyttjande i området kring Reftele. Att många boplatser påträffas där beror sannolikt på att det var en strategiskt viktig plats beroende på att utloppet till Nissan och vattenvägen till kusten gick via Reftele. Med utsikten från området nära Reftele kyrka kan man ana en del av Fornbolmens utbredning.
Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Information
Kommun
Gislaved
Adress
Smultronställe 92
Hitta hit
Man kan ana en del av Fornbolmens utbredning från Reftele kyrka, som ligger nära länsväg 598 och 153.
Koordinater:
Reftele kyrka: N 6372832/E 468387 (SWEREF 99 TM) //
N 57°29’49.1”, E 14°28’21.2”’ (WGS84)
Kategorier
Skriv ut sida
Bilder
Fornbolmens största utbredning enligt geologen Erik Nilsson
Karta över en av platserna, vid Reftele kyrka, där man kan få en viss känsla för Fornbolmens landskap (inlagd längs 150-meterskurvan i svagt blå ton). Foto Jönköpings läns museum.
Föremålen på bilden kallas mikrospånkärnor. Genom att anlägga tryck på kanten av den flata ytan kunde man trycka ut små spån. Dessa var bara några centimeter långa och knappa centimetern breda.
Mikrospån användes bland annat till pilspetsar, hullingar men kunde också fästas, flera efter varandra, i ett horn- eller benbit för att skapa en längre skärande egg.
Vy över stenåldersboplatsen i Nennesmo, ca 3,5 km NV om Reftele, fornlämning L1971:4508, vid Fornbolmens strand, men idag belägen långt från vatten.