Vattenledningsparken och hålvägar

I början av 1800-talet drabbades Västeuropa av flera svåra koleraepidemier och 1834 nådde den första vågen Sverige. En av de värst drabbade städerna var Jönköping, där var tredje stadsbo insjuknade och var sjätte dog. De som dog bodde framförallt i slumområdena på Öster och Kålgården, där fattigdomen och de sociala missförhållandena var störst. Två decennier senare drog nästa epidemivåg fram över landet med lika förödande resultat.

Koleraepidemierna visade på behovet av bland annat välfungerande vattenledningar. I Jönköping påbörjades en projektering på 1850-talet, men det blev för dyrt så planerna rann ut i sanden. På 1860-talet var situationen mer gynnsam. År 1864 byggdes ett vattenverk med damm, filterverk och bassänger på gården Åsens marker sydväst om staden. Vattnet togs från Junebäcken, renades och leddes genom rörledningar ner till stadens hushåll och industrier. Brand- och vattenposter anlades i staden och dessa förbättrade både säkerheten och renhållningen. Det nya vattenverket låg naturskönt och blev därför också ett populärt utflyktsmål för Jönköpingsborna.

Följer man stigarna norrut från vattenverket, förbi Åsendammen och in mot skogen, finns ett drygt 800 meter långt hålvägssystem. Hålvägar kallas lämningar som visar äldre tiders gång- och ridstigar i landskapet. Lite mer tydligt syns de i sluttande terräng där markslitaget varit som störst. På sådana platser ser hålvägarna ut som djupa diken. I vattenledningsparken framträder hålvägssystemets västra och östra delar lite tydligare, där sluttningarna är som brantast. Hålvägarna är 10-200 meter långa, 1-3 meter breda och 0,2-0,8 meter djupa. Ibland finns bara en hålväg, men på några ställen ligger flera bredvid varandra. Hålvägarnas ålder är okänd, men säkert har människor färdats här alltsedan medeltiden. Kanske på handelsresor till och från Halmstad via Nissastigen?

Ladda ner texten i pdf-format på svenska
Vattenledningsparken och hålvägar (pdf 3 MB, nytt fönster) >

Ladda ner texten i pdf-format på engelska
Vattenledningsparken och hålvägar (pdf 1 MB, nytt fönster) >