Vad sker kring Rosenlunds herrgård?

I samband med renoveringen av gårdens eleganta huvudbyggnad har det krävts akuta grävningsarbeten i närheten av huset. Det handlar om nya ledningar som skall dras in ? vatten, avlopp, fjärrvärme och en gigantisk ventilationstrumma.

Eftersom marken runt Rosenlund numera är en registrerad fast fornlämning (RAÄ Jönköping 250) krävs att arkeologer övervakar alla markarbeten. Det gäller att i möjligaste mån försöka skydda lämningarna efter den gustavianska park som Gustaf Mauritz Posse lät anlägga vid sin nybyggda gård omkring 1790. Men också att samla in ny kunskap som kan komma till nytta när miljön kring Rosenlund återställs till det utseende som anläggningen hade för 225 år sedan.

Hur har vi då lyckats hittills? Över förväntan faktiskt. Att marken närmast huset var ordentligt omgrävd visste vi sedan tidigare. Kring stenkällarens murar har nya dräneringar lagts ner för bara sex år sedan. Och som om inte det var nog fanns dessutom ett brett schakt där fjärrvärmerör placerats. Men trots detta fanns det ledtrådar kring herrgårdens äldre historia som väntade på att plockas upp!

I samband med karteringen med georadar sommaren 2014 syntes spår efter en terrassmur söder om huvudbyggnaden, en mur som löpte parallellt med infartsvägen. När vi nu kunde frilägga källarmuren på södra gaveln syntes ett tydligt skilje mellan en slät, putsad muryta och den råa stenvägg som tog vid 90 cm öster om källardörren (se foto). Den ojämna muren har aldrig varit tänkt att synas och börjar med en lodrät kant, dryga metern hög. Här har terrassmuren slutit an mot väggen. På andra sidan om det breda fjärrvärmeschaktet hittade vi murens fortsättning där dess understa skift sten ännu låg kvar. Till muren anslöt en fint lagd gårdsplan, samma kullerstensyta som delvis undersöktes våren 2013. För mellan huvudbyggnaden och den låga inspektorslängan i sydväst har det funnits en plan, stensatt yta. Här låg den viktiga gårdsbrunnen på bekvämt avstånd från herrgårdsköket.

En annan spännande upptäckt gjordes vid grävningen av det djupa schakt mot öster som nu rymmer en ventilationstrumma av plast med diametern 1000 mm (!). Här skar vi rakt igenom infarten från Huskvarnavägen. Man kunde lätt konstatera att grusvägen hörde samman med Rosenlunds tillkomst, eftersom ett bärlager bestående av tegelkross, murbruk och annat byggavfall lagts ut som en första åtgärd. Däröver kom sedan lager efter lager med grus; vägbanor till en infart som bättrats på alltsedan slutet av 1780-talet. Allra överst låg dagens yta av bergkross.

Under den breda vägbanken fanns ett lager odlingsjord; en gammal markyta som kommit att bevaras just här. I den underliggande sandiga moränen syntes v-formade märken här och där ? spår efter det årder som ritsat lite i nivån under matjorden. Dessa oansenliga skåror utgör en stilla hälsning från den torpare som en gång brukade jorden på den plats där Posses herrgård kom att uppföras ?

Kontaktperson: Claes Pettersson, arkeolog
Tel: 036-30 18 63
Epost: claes.pettersson@jkpglm.se