Röjningsrösen vid Sörängen

Anledningen är att industriområdet ska expandera norrut och eftersom utbyggnadsplanerna krockar med en fornlämning måste en arkeologisk förundersökning ske.

Området som ska undersökas är drygt sex hektar stort och där ligger närmare 300 synliga röjningsrösen och terrasskanter. Dessutom finns en stensträng som tillsammans med avlånga röjningsrösen kan markera en slags indelning av marken. Det finns också några röjningsrösen som utifrån storlek och form kan vara gravar. Det ska vi ta reda på och dessutom kommer vi att undersöka, dokumentera och provta ett tiotal röjningsrösen för att se hur de är uppbyggda, försöka datera dem, få en bild av hur landskapet såg ut före och efter det att de anlades och om marken de ligger på använts för odling, bete eller som ängsmark.

Förra hösten undersöktes röjningsrösen inom andra delar av fornlämningen. Utgrävningarna visade att röjningsrösena huvudsakligen kan dateras till medeltiden-1600-talen, att den mest intensiva markanvändningen skedde under medeltiden, att det funnits både odlingsmarker och betesmarker i området och att framförallt råg odlats. Resultaten från årets grävning kommer helt säkert att ge en än tydligare bild av markutnyttjandet genom tiderna.