Månadens konstverk – maj

Månadens konstverk – maj

Lena Blomqvist, f.1945
”Rosa vaggad av blått”, 1989

Visste tidigt att hon ville bli konstnär.

Lena Blomqvist, född i Gränna i Jönköpings län.

Blomqvists pappa Alvar drev en plantskola och mamma Erica var konstnären som blev känd för sina blomstermotiv. Hon började i Grännaskolan och tillhörde den allra första kullen där. Efter studenten 1966 sökte hon, i hemlighet, till Konstfack. Hon kom in på Konstfack och gick där i fem år, men med avbrott för universitetsstudier i konsthistoria, socialantropologi och sociologi. 1975 fick Blomqvist jobb på en konstskola i Kristianstad där hon undervisade till 1980.

Det ljusa och det mörka.

Blomqvist har efter utbildning på Konstfack utfört verk i dämpad avstämd kolorit och ”klara levande ljusspel som förandligar stämningen i enkla vardagssituationer”. I det tidigare måleriet utgick hon mycket från sig själv. Det handlade mycket om kvinnors roll i samhället. Om kvinnors undervärderade arbete och kvinnor som har svårt att förverkliga sig själva. När Blomqvist bodde i Stockholm målade hon kraftfullare än vad hon kom att göra när hon flyttade tillbaka till Småland då hennes målningar mildare. Hon finner idag mycket av sin kraft och inspiration i naturen där hennes verk handlar om åldrande, liv och död.

Mina reflektioner om konstverket ”Rosa vaggad av blått” från 1989.

Jag kan föreställa mig sittande på en strand, kanske Vätterns strand, en ljummen sommarkväll tittande på ljusspelet i vattenytan, där små vattenkrusningar reflekterar de sista solstrålarna för dagen. Jag kan också se mig själv sittande insjunken in i egna tankar, ta in varje sekund fast tiden just då slutat existera.

För mig existerar verket i flera lager. Först kan man se den vackra och meditativa ytan sedan kan man fundera på titeln på verket och lägga till egna tankar om vad de orden kan betyda, hur de påverkar min förståelse av verket. Kanske handlar det om kvinnors roll i samhället, kanske om könsroller, där flickor skall glittra på ytan och se vackra ut, medan pojkar inte i lika stor grad bedöms för sitt utseende och enligt min mening får de fortfarande ta mer plats i samhället. Eller så handlar det om något helt annat, kanske om att leva i nuet, att vara här och nu. Att inte jaga runt efter mer tid för att få dagen att gå ihop, att fånga dagen.

Verket ”Rosa vaggad av blått” är en del i utställningen ”På spaning – en vandring bland konsten på museet”.

/Jonas Nilsson
Verksamhetsutvecklare konst