Den unge Bauer

Han finner ro och stillhet i det unika landskapet och denna upplevelse får en stor betydelse för hans konst. På långa skogsvandringar, aldrig utan skissblocket under armen, omsluts han av den småländska skogen. Han tecknar oavbrutet, samtidigt som hans fantasi flödar fritt och obehindrat. Det är i dessa stunder som John Bauers säregna sagovärld föds.

När John Bauer föds 1882 driver hans pappa, den tyskättade Joseph Bauer, en framgångsrik charkuterirörelse på Östra Torget i Jönköping. John är den mellersta av tre bröder (han hade också en syster men hon dog tragiskt mycket ung). Familjen bor i en lägenhet ovanför affären. Östra Torget är vid denna tid en livlig marknadsplats med ett myller av folkliv. På den norra sidan av torget löper kanalen, som trots sin stank är en populär lekplats för barnen. Torget omgärdas av låga trähus och i bakgrunden skymtar Kristine kyrkas torn. Pappans affär går mycket bra och familjen har råd att låta bygga en sommarbostad, Villa Sjövik, vid Rocksjöns strand. Huset blir så småningom deras fasta bostad.

Far och mor Bauer

Joseph Bauer var född och uppvuxen i Bayern. Han blev föräldralös som 13-åring och kom till Sverige för att söka lyckan ? utan ett öre på fickan ? och han bosätter sig så småningom i Jönköping. Han är en mycket praktisk och målmedveten man, som arbetar hårt för att försörja sin familj.

Joseph gifter sig med Emma Wadell som kommer från en lantbrukarsläkt från Rogberga, strax utanför Jönköping. Hennes mor, Johns mormor, är en egensinnig kvinna som är väl bevandrad i skrock och skrönor med urgamla anor. Berättelserna, som hon säkerligen för vidare till John och hans bröder, är typiska för Vätterbygden som i slutet av 1800-talet fortfarande är en ganska isolerad trakt. I dessa myter och legender är vidskepelsen och tron på naturens förunderliga krafter självklara och helt naturliga inslag. Naturen är något som är besjälat och bär på besynnerliga hemligheter.

Studier

John är inte särskilt intresserad av läxläsning, att döma av hans mediokra betyg. Han verkar snarare vara en drömmare, som under lektionerna på Allmänna Läroverket fyller skolböckerna med teckningar, klotter och karikatyrer. Flera av pojkårens teckningar finns bevarade och redan här är hans talang uppenbar. Den unge Bauer har den sanne konstnärens öga för detaljer. Det sägs att flera lärare som ofrivilligt blir karikatyrer inte är överdrivet förtjusta i att falla offer för hans vassa penna.

Det finns ingenting som tyder på att han fick någon konstnärlig uppmuntran från sin familj. Föräldrarna hade helt enkelt andra intressen, men det verkar ändå inte som om de hade några invändningar till Johns val av karriär. Kanske förstår de tidigt att den dagdrömmande pojken helt enkelt saknar intresse för skolarbete eller affärer, i synnerhet då han antingen vistas ute i naturen eller sitter djupt försjunken med block och penna.

John är bara 16 år när han flyttar till Stockholm för att studera till konstnär. Trots att han har ganska dåligt självförtroende och ofta tvivlar på sin förmåga, tvekar han inte att pröva sina vingar på egen hand. Han har stöd hemifrån och hans familj hjälper honom ekonomiskt under många år framöver.

Arbete

Efter två år i huvudstaden, antas John Bauer som elev på Konstakademien. Redan under denna tid anlitas han regelbundet som illustratör av olika tidskrifter. Hans tidiga illustrationer vittnar om en konstnär som prövar olika stilar och uttryck. Till en början arbetar han ofta med humoristiska teckningar, där Albert Engström är den stora förebilden. Redan som 17-åring säljer han sin första teckning till tidningen Söndags-Nisse. Han erbjuds också fast anställning.

Men Bauer vill utvecklas vidare och han inleder en framgångsrik bana som illustratör av barnböcker. När han 1903 gör tjugosex teckningar till Anna Wahlenbergs sagosamling ”Länge, länge sedan” har Carl Larssons jugend-influerade linjeföring blivit en tydlig inspirationskälla.

Bauer söker fortfarande efter sin egen, personliga stil och efterhand närmar han sig sin karakteristiska motivkrets. Sagoväsen, till synes framvuxna ur skogens stubbar och stenblock, börjar synas i hans bilder.

Resor

John Bauer reser en hel del, det var en självklarhet för unga konstnärer som ville förkovra sig. Tillsammans med pappan reser han till Tyskland, där han får tillfälle att studera landets historiska konstskatt. Han gör också en resa till Lappland, ett av hans första större uppdrag som illustratör.

Resorna är naturligtvis viktiga för honom. Han absorberar intrycken och använder dem sedan för att utveckla sitt konstnärskap. Men ingen plats får lika stor betydelse för hans liv och för hans konstnärskap som södra Vätterbygden. Under alla år i Stockholm och på resande fot upphör han aldrig att längta tillbaka till sin hembygd, till den harmoni han alltid har funnit i skog och mark i trakterna runt Jönköping.