Allhelgonahelgen

En helg som fått allt större betydelse är Allhelgonahelgen. Denna hösthelg infördes 1954 för att ge en balans åt den helgrika våren. Alla Helgons Dag ? enligt namnet så är det ?helgon? vi ska ha i åminnelse och så var det också under katolsk tid. 1 november var martyrernas Alla Helgons Dag och 2 november var Alla själars dag ? den folkliga dagen. Sedan har dessa dagar blandats ihop och blivit en Alla Helgons Dag som kretsar kring de döda! Ljusen på gravarna är en 1900-tals tradition i Sverige och den seden är inspirerad från södra Europa. I Småland tändes det första gravljuset på 1920-talet i Skillingaryd.

All hallows Eve (med ett sammanslaget ord kallat ?Halloween?) firas i USA dagen före All Saints Day den 1 november. Det var invandrare från Irland som förde med sig denna tradition till USA på 1840-talet. Kanske har den sitt ursprung i den förkristna keltiska festen Samhain som var en slags nyårsfest som firats 31 oktober bland annat på Irland och som var en markering att sommaren var slut och vintern började. Halloween firas mycket idag fortfarande i Irland, Skottland och England. Utklädda barn som tigger. Det tänds eldar där man samlas för att springa och leka. Och för katolikerna är elden deras i det religiöst splittrade Irland, trots att den officiellt är en opolitisk folkfest. För att en ny sed ska kunna slå rot i en främmande miljö krävs att handeln och massmedia gör reklam för den. Seden måste också ha en mening för dem som ska använda den. Halloween som en fest ägnad åt döden och de döda sammanfaller delvis med Allhelgonafirandet som dagen för gravsmyckning med levande ljus och kransar och i våra kyrkor hålls minnesgudstjänster över de som avlidit under året.

Trevlig helg

Margaretha Engstedt

Antikvarie