Valfrid Karlson – en förbigången arkitekt

Det har varit få arkitekter förunnat att både utses som vinnare i flera nationella arkitekttävlingar och sedan se dessa prestigefulla uppdrag i stället tas över av kollegor. Detta gällde Valfrid Karlson som verkade decennierna kring sekelskiftet 1900 och dog i Tenhult 1935.

Trädgårdsmästarsonen Valfrid Karlson växte upp i Stockholm och genomgick huvuddelen av sin utbildning vid Konstakademien där. Han började 1875 och avslutade studierna fyra år senare. Efter praktik hos ett par framstående arkitekter och en studieresa på kontinenten öppnade han ett eget arkitektkontor i huvudstaden 1882.

Ett sätt för en ung och ambitiös arkitekt att få uppmärksamhet och nå framgång är att delta och få erkännanden vid arkitekttävlingar. Sådana tävlingar utlyses av någon person eller organisation som vill få flera alternativa förslag till en byggnadsuppgift. En hög prissumma kan locka många deltagare och en ung arkitekt kan härigenom få chansen att visa vad man går för.

Arkitekttävling Nordiska museet

Den internationella arkitekttävlingen om Nordiska museets nya huvudbyggnad utlystes 1883 och den fick stor uppmärksamhet på sin tid. Troligen kändes det lite som en besvikelse när denna manifestation av traditionell nordisk kultur resulterade i att 1:a priset gick till en tysk arkitekt, Wilhelm Manchot. Tävlingens 2:a pris tilldelades en annan tysk arkitekt, H Mahrenholz. Mest framgångsrik bland de svenska tävlingsdeltagarna var Valfrid Karlson som erhöll 3:e priset. Museibyggnaden kom emellertid att ritas av en annan svensk – Isak Gusaf Clason – med ett mindre kontinentalt förslag. Denne hade dessutom bättre nätverk och kontakter.

Karlsons förslag till Nordiska museet.

När Gustav III:s gamla operahus skulle ersättas utlystes också en tävling 1888. Valfrid Karlsons förslag, som innebar att stora delar av den gamla operan mot Gustav Adolfs torg skulle bevaras, vann visserligen tävlingen, men det blev i stället vinnaren av 2:a pris ­– Axel Anderberg – som fick utforma bygget.

Karlsons förslag till ny opera i Stockholm.

Motgångarna hindrade emellertid inte Karlson att pröva lyckan i den stora tävlingen om ett nytt riksdagshus år 1888. Historien upprepade sig och trots att Valfrid Karlson vann hela tävlingen (se vinjettbilden) fick en helt annan arkitekt – Aron Johansson – uppdrag att genomföra projektet.

Valfrid som lärare

Även om Karlson således vann flera priser utan att få möjlighet att genomföra projekten fick han en del andra uppdrag, om än inte så prestigefulla. I stället övergick han mer och mer till en undervisande roll. Han var lärare vid Tekniska skolan i Stockholm från slutet av 1880-talet. I slutet av 1890-talet flyttade han till Borås där han blivit lektor vid Tekniska skolan. Några år senare blev han lektor vid Tekniska elementarskolan i Örebro och flyttade dit.

Valfrid Karlsons mest betydande insats var nog alla de läroböcker i byggnadskonst som han författade från 1902 till 1921. Dessa innehåller fylliga beskrivningar av den tidens byggande och otaliga illustrationer som förklarar sammanhangen. Delar av dessa har senare publicerats i nytryck och ger värdefull information om sekelskiftets byggnadsteknik för oss i dag.

Lektor Karlson på ålderns höst (efter Björk m fl).

År 1923 pensionerade sig Karlson och flyttade med sin hustru till Blekinge där en son tjänstgjorde inom militären. Flera har frågat sig vad som senare hände med Valfrid Karlson. Det har publicerats nationella upprop och den välkände arkitekten Bengt Lindroos ställde för flera år sedan en förfrågan kring uppgifter om att Karlson i livets slutskede bott i en villa i Tenhult.

Karlsons sista tid

Efter en del luskande är hans pensionärsviste nu identifierat! Det rör sig om Villa Lyckeborg vid Ljungarpsvägen i Tenhult. Huset byggdes inte av Karlson, utan han förvärvade det 1926 av Hjalmar Leijonmarck, som varit godsägare och kunglig sekreterare. Villan hade uppförts redan omkring 1907. Valfrid Karlson och hans hustru flyttade in här 1926 och han avled 1935.

Villa Lyckeborg med familjen Karlson framför (efter Björk m fl).

Det är glädjande att Villa Lyckeborg i dag är en välbevarad byggnad som restaureras varsamt av sina nuvarande ägare.

Villa Lyckeborg restaureras och återställs just nu.

Anders Franzén

Antikvarie

Läs mer om Valfrid Karlsons läroböcker i boken Sekelskiftets byggnadsteknik, Om arkitekten Valfrid Karlson, byggnadsverk och läroböcker 1988 av C Björk, P Kallstenius och L Reppen.