Signering av Engman.

Den föräldralösa gossen blev konstnär

Publicerat: 6 mar, 2020

Många småländska kyrkor kallas föraktfullt för Tegnérlador, med bortom denna orättvisa beteckning döljer sig ofta intressanta berättelser.

Vid en första anblick tycks Flisby kyrka  inte skilja sig från mängden. Om vi bortser från att den har ett ovanligt sätt att numrera bänkraderna, att det på kyrkogården står ett donerat gravkor och att en nedrig silverstöld inträffade här 1851 så är bakgrunden till kyrkans altartavla lite speciell.

Gustaf Adolf Engman på vandring

Den befintliga kyrkan i Flisby (Nässjö kommun) uppfördes 1850–53 i en nyklassicistisk stil. Arkitekten var stockholmare och byggmästaren östgöte. Altartavlan tillkom först 1857 och utfördes av Gustaf Adolf Engman, som hade en märklig bakgrund. Han föddes i Vadstena 1792, blev tidigt föräldralös och kom att fostras i flera olika familjer. Det berättas att han vid drygt tio års ålder vandrade mot Småland utan särskilda planer. Där träffade han en söndag en bonde som erbjöd honom att bli vallpojke. Denna vinter 1804 vallade han en handfull getter, men mötte en dag en gammal soldat. Denna rådde honom att vandra mot Stockholm och finna lyckan där.

Men minsta möjliga reskassa drog Engman mot huvudstaden. På vägen fick han övernatta på en herrgård och eftersom det blev oväder fick han stanna där några dagar. Herrgårdsfamiljen tyckte att Engman verkade vara tjänstvillig och gladlynt så de erbjöd honom därför att bli betjäntgosse. Det sägs att han var strängt hållen, men han använde mycket av sin lediga tid att läsa, särskilt historia.

Kammartjänare i Stockholm

Efter ett par år tröttnade Engman på herrgårdslivet och vandrade till Stockholm, men återvände efter en tid till herrgården. Där blev han återigen väl mottagen och återupptog sitt arbete ett par år. Med betyg från arbetet på herrgården återvände han till Stockholm och fick nu tjänst som betjänt. År 1814 avancerade han till kammartjänare och senare hovmästare. Det var här som han fick möjlighet att utveckla sitt speciella konstnärskap. Han studerade målningar och gravyrer och började renovera äldre målningar och måla porträtt. Eftersom han ansågs ha talang fick han tillfälle att besöka konstnären Fredric Westins ateljé. Westin var vid denna tid professor och direktör för Konstakademin.

Konstnär i Kålmården

Efter några år lämnade Engman Stockholm och bosatte sig en bit från Kålmården. Där kunde han koncentrera sig mer på måleriet. Under dessa år utförde han flera altartavlor, exempelvis för kyrkorna i Östra Vingåker (1839), Lerbo (1840), Skedevi (1844), Ödeshög (1857), Flisby (1857) och möjligen också Sköldinge.

De flesta uppgifter i ovanstående berättelse kan man läsa i en levnadsbeskrivning, vilken publicerades i några sydsvenska lokaltidningar hösten 1840. Bakgrunden till att just han beskrevs på detta sätt är osäkert och kanske var det bara historien om den fattige pojkens utveckling till kyrkokonstnär som var intresseväckande. Ett alternativ kan vara att detta var ett sätt för honom att marknadsföra sin talang. En av artiklarna anger till och med kontaktuppgifter i form av bostad och postort.

Engmans liv påminner lite om konstnären Pehr Hörbergs. Han kom också från små förhållanden, men genom studier, bland annat på egen hand, kom han att utföra en lång rad altarmålningar i framför allt kyrkor i Östergötland.

Anders Franzén

Läs vidare
Tidning för Södermanland 1840-10-27
Haas, Jonas. 2006. Flisby kyrka. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2006:85.

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Anders Franzén

Byggnadsantikvarie


Bilder

Altartavlan i Flisby kyrka.
Porträtt av en man. Porträtt av den förmögne bonden Eric Ericsson i Ruda målat av Engman omkring 1844 (källa: Internet).