Carl Larsson i Jönköping – vad gjorde han här?

Ett porträtt skapat av den välkände konstnären Carl Larsson – det är länsmuseets senaste inköp till samlingarna. Men varför var det intressant att förvärva den här teckningen?

Det nyförvärvade konstverket är ett skissartat och snabbt porträtt utfört av Carl Larsson. Nedtill är det märkt med ”Stadsarkitekten i Jönköping 1894”. Något mer avslöjar inte föremålet i sig, men om vi letar lite i arkiv och äldre handlingar kan vi sätta in porträttet i ett intressant sammanhang.

Stadens förste stadsarkitekt

När porträttet skapades 1894 hette stadsarkitekten i Jönköping Fredrik Sundbärg. Han hade tillträtt 1891 efter att stadens styrande valt att ersätta den tidigare stadsbyggmästaren Wilhelm Witting med en utbildad arkitekt. Arkitekternas yrkeskår vid denna tid var otroligt liten. Sundbärg var ensam arkitekt i staden och konkurrerade närmast med byggmästarna, när det gällde utformning av byggnader. Arkitektkåren var över huvud taget liten.

Få avgångselever

Det fanns i princip endast två akademiska institutioner som examinerade arkitekter på 1890-talet: Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers tekniska läroanstalt. När Sundbärg tog sin arkitektexamen 1883 hade KTH sammantaget tre avgångselever från arkitekturlinjen.

Han fortsatte studera arkitektur vid Konstakademien och anställdes senare vid ett arkitektkontor i Stockholm. När han sökte stadsarkitekttjänsten i Jönköping i december 1890 var det totalt tio personer som sökte tjänsten.

Varför var Carl Larsson i Jönköping?

Det aktuella porträttet utfördes av Carl Larsson 1894, men vilken var bakgrunden? Detta vet vi inte mycket om, men man kan ställa upp en rimlig hypotes.

År 1894 hade Carl Larsson för länge sedan lämnat Konstakademiens utbildning bakom sig och etablerat sig som illustratör och konstnär i Stockholm. I tidningen Småland berättar pseudonymen ”Kam” följande händelse i Jönköping sommaren 1894:

När jag kom ner på Stora hotellets veranda i går förmiddag, så satt Carl Larsson där och åt rostbiff och drack Wetells pilsner och såg glad och belåten ut. Det gör han alltid, och hvarför skulle inte en så populär artist, lika afgudad af den stora publiken som af kamratkretsen, hvarför skulle han inte vara belåten?

Tidningen fortsätter att redogöra Carl Larssons intryck av trakten:

Han tyckte, att Jönköping var en härlig stad, där det var godt att vara om sommaren. ”Jag skall stanna här minst en vecka, sade han.” Han skall måla ett porträtt af hofrättsrådinnan Vult von Steijern åt hennes son, Dagens Nyheters redaktör, och så har han samtidigt en annan plan…

Just år 1894 hade Larsson uppdraget att illustrera en reviderad upplaga av författaren Viktor Rydbergs bok Singoalla. För att fånga det landskap som boken utspelar sig i tog han sig till Jönköping – detta eftersom boken utspelar sig i Småland och eftersom bokens upphovsman Viktor Rydberg var uppvuxen i Jönköping.

Konstnärer med gemensamma intressen?

Sundbärg då? Carl Larssons porträtt av Fredrik Sundbärg ger inte intrycket av att vara något som Sundbärg beställt och betalat för. Eftersom det är så skissartat torde det snarare vara utfört i goda vänners lag vid ett tillfälligt möte.

Den sällskapssjuke konstnären sökte säkerligen upp Sundbärg när han nu tillfälligt besökte Jönköping – båda var i grunden konstnärer och båda hade en utbildning från Konstakademien. Om Larsson ville umgås med någon ur lokalbefolkningen så fanns det knappast många andra Jönköpingsbor med liknande bakgrund och gemensamma erfarenheter än stadsarkitekten.

Dalarna som gemensam nämnare

De hade också en annan gemensam nämnare: Fredrik Sundbärg var född i Leksands socken i Dalarna och Carl Larssons hustru Karin hade också släktanknytning till Lilla Hyttnäs i grannsocknen där familjen Larsson vid den här tiden gärna vistades under somrarna och så småningom skapade hemmet Sundborn.

Sundbärgska byggnader i staden

Fredrik Sundbärg kom under sin tid som stadsarkitekt i Jönköpings att gestalta renoveringen av Nydala klosterkyrka, nybyggnaderna av Brandstationen och Bernards-huset i Jönköping, Slottsvillan i Huskvarna och mycket mer.

Vill du läsa mer om Fredrik Sundbärg?

Blennow, Anna-Maria (1990). Stadsarkitekternas epok 1870–1950: fyra porträtt : Peter Boisen, P L Håkansson, Fredrik Sundbärg och Frans Ekelund. Diss. Lund : Univ.

Karlson, Bo E. (2007). Fredrik Sundbärg (1860–1913): arkitekt i Jönköping. Småländska kulturbilder. 2007, s. 46–51