Spännande arkeologiskt skolprojekt i Marieholm
Publicerat: 23 okt, 2012
Länsmuseet har genomfört en utgrävning vid Marieholms Bruk tillsammans med 31 elever från Åsenhöga skola samt medlemmar från Åsenhöga hembygdsförening. Ruinerna efter en hammarsmedja från 1870-talet grävdes delvis fram. Årsklasserna 3-4 och 5-6 deltog i grävningen varje dag i en veckas tid.
Kulturarv Marieholm har under flera års tid arbetat med att upprusta och tillgängligöra dammar, kvarnplatser, smedjor och hammare längs Skärvån som rinner mellan Skärsjön och Mosjön (se www.visitmarieholm.se). Omfattande rensningsarbeten har gjorts längs ån, dammar har reparerats, nya gångvägar har anlagts och informationsskyltar har satts upp. Det senaste reparationsarbetet gjordes på dammvallen vid Hammardammen, alldeles intill kyrkan i Marieholm.
Då denna dammvall även har fungerat som västra väggen i en hammarsmedja från 1870-talet ville man göra den helt igenvuxna smedjan mera tillgänglig för allmänheten. Projektgruppen tillsammans med länsstyrelsen kontaktade länsmuseet med en förfrågan om man kunde hjälpa till med en enklare utgrävning på platsen, vilket vi inte var sena att tacka ja till.
Vecka 41 bar det då av mot Marieholm. Bilen fylldes med två arkeologer, grävskedar, hinkar och fyllfat (och mycket annat). Första dagen möttes vi av 13 förväntansfulla 3-4:or samt deras lärare. På platsen fanns även Nils-Göran Högberg som visade sig bli ovärderlig för projektet under veckan. Barnen delades i grupper som fick var sitt område att gräva i. Entusiasmen saknades inte och ibland fick vi hålla tillbaka våra arkeologer in spe. På onsdagen bytte vi elever och ut kom 17 lika entusiastiska 5-6:or.
En grupp rensade fram ytan kring valsverket, som fungerade som en mangel, där man hade tillverkat järnplåt och -tråd av järntackor. Kvar finns endast järnstagen som maskinerna skruvades fast med – själva maskinerna togs bort säkert redan hundra år sedan när man slutade använda smedjan. Vad vi har hört har bruket tillverkat järntråd och -kedjor i närmare femtio olika tjocklekar- från fina klockkedjor till grova ankarkättingar. Mycket riktigt, vi hittade mycket järntråd och -länkar i olika dimensioner – dock inga ankarkättingar.
En annan grupp rensade fram fundamenten där ugnar hade stått. Ännu vet vi inte med säkerhet vilken typ av ugnar det rör sig om. Men åtminstone en av ugnarna bör ha varit en så kallad vällugn där järntackor värmdes upp innan de kördes igenom valsverket som producerade järntråd.
Årskurs 3-4 har börjat gräva fram fästjärnen till valsverket. Till höger i bild håller Nils-Göran och Lennart på med att frigöra stenarna i hammarfundamentet.
Stenväggen i bakgrunden är smedjans västra vägg som också utgör dammvallen till Hammardammen. Flera vattenhjul var installerade i kanalen som rinner genom öppningen i muren.
Fundament och fästbågar till stångjärns-hammaren. I kanalen intill fanns ett stort vattenhjul och drev den stora hammaren som stod parallellt med kanalen mellan fästjärnen.
Här visar Lage Bard hur en stångjärnshammare användes. Hammaren i vår smedja var troligen av samma typ som denna som finns i Fabriken, 60 meter öster om utgrävningsplatsen.