Slottsgrävningen har startat !!! – Jönköpings läns museum
Utgrävning första synliga muren

Slottsgrävningen har startat !!!

Publicerat: 29 aug, 2011
Utgrävning första synliga muren

Ann-Marie vid den första synliga muren

Så är då arkeologin igång på Västra kajen! Idag, måndagen den 29 augusti, kunde Lasse Ericsson sätta skopan i de rasmassor som täcker murarna från det forna Jönköpings slotts sydöstra hörn. Vi började med att lokalisera ett sedan tidigare känt utrymme inne i den norra flanken till bastion Carolus, ett av fästningens fyra hörnverk. En bastion var egentligen en gigantisk jordhög som tillsammans med murar och vallar skulle skydda det innanför liggande slottet från fientlig beskjutning. Bastionens branta sidor hölls på plats av extremt kraftiga murar; så breda att gångar, kanonställningar och gevärsgallerier rymdes därinne. På bastionens topp, bakom skyddande vallar, ställdes huvuddelen av det egna artilleriet upp. Då kunde en fiende beskjutas från ett höjdläge; på Jönköpings slott stod dessa kanoner minst tio meter över den naturliga markytan.

Grävmaskin tömmer rasmassor

Tömning av omgrävda rasmassor inne i kasematten

Med hjälp av Lasses grävmaskin tömde vi ur det två meter breda rum som jag råkade komma ner i vid den första grävningen på Västra kajen sent i november 2009. En verklig lyckträff inser man så här i efterhand, med facit framför sig. Att träffa mitt i ett bara drygt två meter brett rum inom detta skenbara virrvarr av stora murar var det bästa som kunde ha hänt i det läget. Bildbevisen var oemotsägliga – i det inre av bastion Carolus fanns ännu bevarade rumsenheter vars väggar stod intakta upp till tre skift sten. Verkligt nyttiga resultat att lägga upp vid en förhandling om platsens framtid! Förhandlingar som ledde fram till beslut om en större georadarundersökning av Västra kajens byggndslämningar – och resten är som man brukar säga historia.
Snitt genom mur

Ett snitt genom en mer än fyra meter tjock mur

 

Man inser vilket mäktigt byggnadsverk bastionen varit när man ser dess tjocka murar. Från kvaderstenen i förgrunden till norgehackan i bakgrunden är det över fyra meter. Och ännu har vi inte hittat norra flankens utsida! Visserligen sluttade murens fasad inåt – man ville avleda kanonkulornas kraft och undvika direkta träffar – men vi talar om ett avstånd på omkring tio meter från stödmurens södra kant, genom själva kasematten fram till fasaden på Carolus norra flank. Imponerande!
De fint ytbehuggna kvaderstenarna sitter bara i hörnen vid nischer och öppningar. Rimligtvis har man behövt bygga väl inne i de trånga rum där gevär, men också kanoner skulle avlossas. Om inte murarna var välgjorda kunde annars tryckvågorna utlösa ras. När murresterna putsas för fotografering skall vi titta lite extra noga på just dessa kvaderstenar. Chansen är stor att det kan finnas stenhuggarmärken. I så fall skulle bastion Carolus kunna kopplas ihop med andra byggnadsverk. Vi vet att slottsbyggmästare Fleming var verksam vid andra svenska slott. Kanske har också de mer kvalificerade specialarbetarna följt med Gamble Hans till hans nya projekt?
Grävmaskin vid utgrävningen

Framrensning av kasemattens baksida ? mot bastionens jordfyllning

 

Mot slutet av dagen – efter det andra störtregnet – började saker och ting falla på plats. När Norra Munksjökajen anlades på 1800-talet hade man medvetet givit dess stensatta yta ett påtagligt fall ned mot stenskoningen längs stranden. Eftersom området utnyttjades som bl.a. timmerupplag var det säkert vettigt att få undanrinning på regn- och smältvatten. Så när vi väl såg vinkeln på kullerstensläggningens yta, gick det att hitta överkanten på den bevarade slottsmuren. Kasemattens insida mot bastionens jordfyllning syns nu längs både den norra och östra sidan. Här är handlar det inte om någon huggen sten, utan om block som fogats samman med det karaktäristiska gulvita kalkbruket.
En intressant detalj i sammanhanget är de jordmassor som fyllt bastionens inre. Dels för att de representerar ett kringtransporterat fyllningsmaterial vars ursprung förhoppningsvis kan bestämmas genom arkeobotaniska analyser. Dels för att de täcker en markyta som förseglades år 1605 – även där finns en stor potential för en noggrann studie av olika slags växtrester!
Imorgon fortsätter avtäckningen av lämningarna efter bastion Carolus. Det ser vi fram emot!

i Information


Kategorier

Kontaktuppgifter
Bild saknas.
Jönköpings läns museum

Informationsdisk